Aftonbladet – 3 december 1849, sida 1

af en slagtare; på gården höllos svinkreatur: På nedra botten bodde familjen Bancal, förre soldaten Colard med sin konkubin Anna Benoit, en illa känd flicka vid namn Bedos, vanligen kallad de Partout, i öfriga våningen en gammal Spanjor Saavedra med sin hustru: politiska flyktingar, som sökt skydd i Frankrike, I nästa hus bodde arbetskarlen Missonier, en ända till slösinthet inskränkt menniska. Bancals hus stod öppet för bedrifvardet utaf hvarjehanda affärer af tvetydig art. Här såg man simpla soldater, trumsiagare, smugglare, illa beryktade flickor; men det besöktes äfven af välklädda damer, samt af herrar ur de högre stånden; åtminstone trodde man det sednare. Bancals egen boning bestod endast af ett rum, hvilket på en gång tjente till sängkammare, dagligt rum och kök. Ett litet kabinett stod i förbindelse dermed. I detta hus ville man antingen inlocka eller med våld införa Fualdes. Här skulle han in blanco endoss:ra de vexlar, som han erhil it af Seguret, hvarefter man ämnade göra sig af med honom. Föratt komma dit måste Fualdes passera tvärgränden de VPAmbraguce; från det ställe, der denna slutar vid gstan des Hebdomadiers, var det blott några steg till Bancals hus. Förbrytarne och deras medhjelpare hade posterat sig rundt omhring. I närheten af Fualdes hus stod den första posten, hvilken, då han såg honom komma, genast försvann uti tvärgränden. Vid alla hörn och vid Bancals hus stodo likaledes spioner. 1 en portgång lurade äfven en qvinlig skyltvakt, som skall hafva varit Anne Benoit. Man har hört hviskningar, anrop, hostande och åtskilliga signaler. För att qväfva skrik och larm, voro tvenne positivspelare placerade på gatan, hvilka från klockan 8 oupphörligen måste spela en hel timma. Desse hafva vid ransakningen, som eljest hade öfverflöd på villtnen, omöjligen kun: nat upptäckas. Knappt hade Fualdes beträdt gatsn Ifchdomadier, förrän han anfölls; en kafie kdes i hans mun. Huru många persorer d har icke kunnat uppdagas. Ha