Aftonbladet – 1 december 1849, sida 2

hamn vid hafvet, som hvar dag skickar skepp till alla jordens delar, på det att denna samma natt deltagarne eller vittnena i denna sak må kunna lemna Toscanska jorden, om så behöfvesy. Generalen tillslöt ögonen, böjde hufvudet, utsträckte armarne horisontelt, såsom en man den der antager en, olyckligtvis alla lagars öfverlag — lagen för hederns fordringar. . Vapen och vilkor äro uppgjorda och antagna af oss; sade Anatole, vi aflossa endast tvenne pistoler, vi placera oss på tjugo stegs afstånd och vi kunna närma oss hvarandra ända till sex. Den siste som gifver eld har rättighet att aflossa sitt vapen på detta. afstånd och när han vill detn, Det är grymt, sade generalen, det är ej en gång antagligt. Det är afgjordt, sade Anatole; om våra vittnen vägra, slåss vi utan dem Jag har antagit hvarje vapen och hvarje vilkor,, sade Fahiano, jag betraktar hvarje modifikation i denna sak som en feghet. Jag vill ej hafva en skolpojkes duell. Jag vill hafva en duell som dödar i första hugget. Grefve Anatole, ni ser nu om jag hade lust att undfly er! Vid dessa ord ställde sig sicilianaren att lungt och uppmärksamt betrakta en brigg, lätt som en fågel, som med svällande segel gled på Vågornas toppar. Se der, en brigg från mitt land! stde han leende, iet är ett godt förebud. Se der, de första stjernorna, som tindra fysgra: sada Anstale, sda fe Milt.