Mera om Femtonde Brefvet. Till red. har hr reg.pastor Almqvist inlemnat följande reklamation, med anhållan om dess införande i Aftonbladet: I Ställningar och Förhål anden, XV:de Brefvet, har hr Crusenstolpe, vid sidan af en mängd andra, mer och mindre maktpåliggande ämnen, dem han gjort till föremål för sin välbekanta penna, äfven sysselsatt sig med min ringa person; och gjort det på ett sätt, som påkallar en och annan liten anmärkning från min sida. Att upptaga publikens tid härmed skulle under andra förhållanden vara olämpligt; men då det femtonde brefvet, säkert räknar talrika läsare, tror jag en belysning af ett par ämnen icke böra sakna plats vid justeringen af det allmänna omdömet öfver sjelfva den sak, som hr C. här bragt på tapeten. Hvad som angår mig läses sid. 64—967, och innehåller dels betraktelser öfver min befordran till regementspastor, dels vinkar om min persons egenskap i allmänhet att mindre passa till prest, dels påminnelser om mitt sätt att, utom tjensten, gå klädd i vanliga civila kläder, dels slutligen antydningar i det öfliga Crusenstolpeska. maneret om vissa inflytelserika personer, som skulle hafva bidragit till min befordran, jemte anspelningar på ett slags derigenom tillvägabragt intimare förhållande mellan regeringen och pressen. Jag anser mig icke behöfva ur sjelfva det C:ska brefvet citera eller upprepa orden, då jag antar detia bref vara tillräckligt kändt af publiken, och således kan tala derom som bekant. Det torde måhända synas som om jag för min del enskildt borde tillkännagifva tacksamhet mot br C. för alla de artiga och smickrande ordalag mot min person, hvarmed han öfversockrat sin framställning. Denna innefattar dock tillika ej så ringa af det insidiösa slaget, och til och med ett och annat, hvars grundlöshet ligger i så öppen dag, att det endast behöfver nämnas, för att genast ypps sin halt. Detta gäller här åtskilligt af resonnemangerna såväl mot regeringen, som emo!