Aftonbladet – 30 november 1849, sida 1

middagen, hade general Welden, som öfvertagit högsta befälet, med hela besättningen utrymt Pesth och under samma dato utfärdat följande proklamation, som icke passar rätt väl i stycke till det officiella bladets segerfabler: Adla, välsinnade befolkning; omständigheterna (! ?) förarleda mig att bortföra besättningen från Ofen och Pesth, såsom jag hoppas, blott för kort tid; dock skall fienden icke våga, att på något sält skada eder under vår frånvaro. Eder tillkommer det nu att visa eder tillgifvenhet för vårt älskade kejsarhus! Handlen såsom ett käckt folk; jag öfverlåter åt edern (åt den afväpnade befolkningen! att nbeskydda vår armes qvarvarande egendorn, så väl som eder egen härd. (Emot vänner och bundsförvandter!) Kejsaren skall veta belöna eder tillgifvenhet. Ofen den 21 April 1349. Den kommenderande generalen baron v. Weldeny. Vidare läste man uti Augsburgs All.emeine Zeitung under datum Wien den 24 April, således af semma dag som den famösa segerfabeln stod att läsa i Posttidningen, följande korrespondens: Hjobsposterna från Ungern, som de sednare dagarne cirkulerade såsom blotta rykten, hafva ty värr bekräftat sig. Gårdagsafionbilagan af Wiener Zeitung och den i dag utkommande 35 armebullelinen om tilldragelserna vid armen i Ungernn, gifva oss ändtiigen den officiella, sorgliga bekräftelsen om det läge, hvaruti vår tappra arm blifvit försatt genom oduglijheten och halsstarrighelen hos en härförare, hos hvilken man saknar alt, med undantag af den honom förlänade marskalkstiteln, för att vara sin uppgift vuxen. — Såsom jag redan i går berättat, är intrycket af den fullkomligt bekräftade Hjobsposten så nedslående för en stor del af befolkningen, att man öfverallt ser bestörta och sorgliga ansigten; så mycket är säkert, att besittningen af Ungern är för Österrike en lifsfråga, och det beror af anförarnes duglighet att motarbeta magyarernas moraliska öfvervigt. Om ej allt bedrar, är Felden, lika litet som Windisch-Grätz, den man, som här kan operera med framgång; ty utom dess att hans första uppträdande var i högsta grad olyckligt, synas alla våra härförare sakna den gamla italienska krigsmästarens beräknande lugn; de följa mer sin passion än klokhetens reglor. Jag tar måhända miste, mer alla de män, som utgöra vår armås prydnad, låta öfverlista sig af Dembinskys och Bems strategiska öfverlägsenhet. Den fi dag i Wiener Zeitung meddelade 35:te bulletinen har gjort ett högst nedslående intryck. Några dagar sednare lästes i sjelfva Wiener Zeitung, Posttidningens orakel, följande officiella (märk: icke half-officiella!) meddelande: Upproret i Ungern har sedan några månader vun,nit en sådan utvidgning, och visar så bestämdt karaktären af en förening af det europeiska omstörtningspartiets alla krafter, att samtliga stater hafva ett gemensamt intresse i att bistå den kejserliga regeringen i striden (aj! aj!) mot den sig der utbredande upplösning af samhällsordningen. Af detta vig:iga skäl har H. M. Kejsarens regering funNil sig föranlåten att taga HB. M, Kejsarens af Ryssland beväpnade hjelp i anspråk, och densamma har blifvit af kejsaren med den ädlaste beredvillighet lofvad, genast och i tillräcklig massa. Utförandet af å ömse sidor aftalade åtgärder är i ful! gång. Man skulle tro att så många sammanstämmande underrättelser, som i parti postdagligen ingingo, bort hafva öfvertygat Posttidningen att hon råkat alldeles vilse. Långt derifrån! Den som lider af de obotfärdigas förhinder är svår att korrigera. Det bör således icke förundra att Posttidningen ännu den 3 Maj befann sig i en så villrådig belägenhet, att, enligt hennes egen försäkran, till och med den 3ö:te bulletinen endast mäktat göra henne föga klokare: än förub, oaktadt deruti förekomma så klara verba som efterstående: Den 20 inträffade öfverbefälhafvaron i Wien och det syntes honom, vid sakernas närvarande läge förenadt med stora olägenheter för de militäriska voperalionernas gång, alt vidare bibehålla Ofen Och Pesth, i synnerhet då Do au från Komorn til Waitzen var besatt af fienden, och irgen af dessa båda städer bildade cn lämplig stödjepunkt för krigsrörelserna. Han har derföre gjort sig i ordning att koncentrera trupperna i en mera säker ställning, (märk, kära Posttidning, en mera säker ställning!) och är öfvertygad att han snart, genom in!räffade förstärkningar. skall iståndsättas att på nytt gå anfallsvis till VÄ gan. Ar väl denna bulletin mera obegriplig än less trettiofyra föregångare? Posttidningen var likväl fordom så förtrolig med detta nopla elastiska bulletinspråk, när det framställde egrar i förstoringsglas, hvarföre ställer hon 18 nu så generad, när den strategiska kikarn lott blifvit omvänd för att framställa rederag i förminskad skala? Låtom oss försöka n tydning på ren svenskal Det synes öferbefälhafvaren, som om Ofen och Pesth måte lemnas åt sitt öde, emedan hären, för att rbålla en mera säker ställning, nödgas hals fver hufvud retirera intilldess inträffade förärkningar sätta honom i stånd att på nytt i anfallsvis till väga,; erhållas icke tillräck ga förstärkningar — så ... god natt med kom!endantsstafven, herr generalissimus! Vi skulle tro att dessa nu anförda fakta ärö llräckliga att bevisa, till hvilken grad af oterrättlighet Posttidningen, i sina referater ifrågavarande krigshändelser, gjort sig skylg. På en enda vecka har det officielia blatt, som med en så oefterhärmlig mine af Ifförtroende undervisat sin pubi:, huru den rdemed misslroende betrakta alla icke offila underrättelser, debiterat en massa af dikoch misstag, som ieke lära kunna ursäktas rmed, att de förts till torgs under stämIn: halfofficiella, officiella eller NAuthenä. En fortsatt granskning dag för dag skul!e ta vår vidräkning med en tnassa materiar, hvaraf ett ordentligt hedersmonument kunde presas till åminnelse af Positidningens oförheliga redogörelse för de ungerska händelna; men som publiken redan sett nog, för derom stadga sitt omdöme, vilja vi här ta granskningen af hennes referater om fva krigshändelserna under Windisch Grätz