Aftonbladet – 24 november 1849, sida 1

GREFVINNAN HORTENSIA. ) AF MER Y. ÖFVERSÄTTNING FRÅN FRANSKAN. Grefve de Mersanes,, sade Fabiano med er röst mild som vänskapen, ni tvingade mig at öppna edra ögon... jag lydde. Huru! Jag tackar er tusen gånger! ... Mit! lf tillhör er!... Jag var ett barn... en obetänksam ... O, de qvinnorna! De qvinnorna!.. . Hvilken erfarenhet!... Denna var en eng... Förtro er åt englar!... Hon hade en förfärlig sorg sim förtärde henne, som gjorde hennes nätter sömnlösa!. .. Grymma bedrägeri! ... Huru hon ljög, den nedriga! Huru lugn jag är, grefve Fabiano!... En stor olycka för sitt läkemede! med sig... man säger så; det är sannt... jag känner det... Hvem är väl den man som kunnat förtrolla denna qvinna?... Det tyckes mig som jag sett honom förut... mean ser illa under träden, om natten. Denne man tror sig lycklig!... Dåre!... Han skall blifva be iragen såsom andra... Verlden hade rätt...: Verlden har skarpa ögon!... Den förtalade henne ej!... Kan en qvinna väl förtalas?... Tag en bland dem, på en slump, anklaga henne på en slump, och ni skall ej förtala henne!... Jag ville gifva mill lif för dig, min dyrkade engel! ... Det var ju så han sade... icke sannt!.-. Det ligger ett brott derunder... Kom, Fabiano..låtom oss vika om hörnet här. Jag vill se om han går ut, han, den andre... Det är mig för öfrigt likgiltigt; han kan gå, han kan stanna... hvad gör det mig!... Ni ser, grefve Fabi.no. alt. jag tager saken ganska lätt?... Med mycket lugn och kallblodighet. Mycket lugn, sade Fabiano med en utsökt naturlighet; mycken kallblodighet ..: För öfrigt, förundrar det mig ej, grefve de Mersanes, ni har en härdad karakter. Jag vill vänta tills han går ut... om han sår!... Kom, så gå vi. till gatan här bredvid... ) Se Å. B. JM 257—9261, 263—265, 267, och 270---272.