Aftonbladet – 23 november 1849, sida 3

Article Image
Elinghems Myr genomstryker de 3:ne socknarna Stenkyrka, Tingstäde och Hangvahr, till en längd af 3, mil, och olika bredd, ända till ?; mil på bredaste stället, och innehållande en yta af omkring 1900 tunnland. Hufvudsakliga vattentilloppet kommer från Tingstäde träsk, som uppdämmes af Furubjers qvarndamm, samt från ett par smärre bäckar, och stadnade till en stor del på den stora myrens yta, för att under sommaren afdunsta, medan blott en mindre del banat sig ett utlopp vid Ihre qvarn, hvarifrån det på s mils afstånd rinner ut i hafvet vid Ihreviken. Myrens uttorkning började medelst flyttning af sistnämnde qvarn, och gräfning af en djup och bred kanal genom myrens hela längd, samt vidare genom tvärkanaler, anlagde på 60 famnars afstånd, och tegdiken på 40 famnars afstånd från hvarandra; dessa kanaler utgöra en sträcka af många mils längd. Sålunda genomskuren, ligger denna ofaniliga, numera vackra slätt färdig till odling; och en stark vattenström rinner genom hufvudkanalen. som har ett så betydligt fall mot ändan, att någon öfversvämning af värflod icke blifver möjlig på någon del af myren. Omkring 450 tunnland äro redan odlade, genom backning och bränning, samt besådda med hvete och raps, med gräsfrö i begge, äfvensoim med rofvor, hvilka liksom andra rotfrukter lemna en ovanligt rik afkastning på Gottlands myrar. Jordmånen består af växtmylla, från 2 till 6 fots djup, på en botten af dels kalkblandad lera, dels bleke, begge snåckblandade; äfven möter på vissa ställen en styf lera under mylian, och märkvärdigt är att på hela myren ej en sten eller stubbe försvårar odlingen. Det lär i synnerhet vara af gräsväxten, som bolaget påräknar afkastningen af myren, och erfarenheten harredan visat att det der växer ymnigt. För dem, som ito något bekante med Gottiands Flora, bör detta Pj heller vara oväntadt, ty luzern till ovanlig storlek, klöfver, och äfven en mängd andra grässlag, tillhörande sydligare länder, växa öfver allt vildt på denna ö. Myrodlingen är för landet nyttig, och för odlarne vinstgifvande, ej blott direkte genom de skördar, som odlingen framkallar från en fordom improduktiv jord, utan äfven indirekte genom den ökade gödsetillgång, som den bereder åt den fasta jorden, hvilken på Gottland, mer än annorstädes, alltför sällan blifvit ordentligt gödslad. På sådan odlingsjord som Elinghems myr innehåller, torde afkastningen efter måttig kalkyl böra antagas (oberäknadt första hveteskörden efter hvarje förnyad bränning) till öfverhufvud 4 häckar timotheihö, eller 240 lisp. per tunnand, hvilket skulle utgöra på 1900 tunnland 456,000 isp. hö om året, således flera gånger mera, än hela len närvarande afkastningen af de trenre socknarnes sammanlagde ängar. — I fall myrodlingsbolaget skulle vilja sälja hö, så saknas aldrig köpare, och ofta är priset orimligt högt — men intressenterna örstå troligen att bättre använda det va, hvarisenom bolagets fasta jord får ökadt värde, och vi unna således hoppas, att snart få se flera större iolländerier bildas omkring Elinghems myr, för att consumera den blifvande enorma hötillgånaen; och len dag torde således ej vara långt aflägsen, då sottland, i stället att för sina fartygs proviantering fta behöfva införskrifva smör, skall räkna smör, ost ch andra ladugårdsprodukter bland sina vigtigare xportartiklar. Det är goda och kraftiga gräsväxter, tillräcklig qvantitet, som i synnerhet saknas för sottlands åkerbruk; den som derpå tviflar behöfver ndast skåda allmogens utmagrade kreatur och toma njölkbunkar under vårtiden och början af sommaen. Med tillräckligt och godt hö, skall den i sig jelf ganska goda, men af svält försämrade Goitländka hästracen förbättras och blifva större, utan särleles behof af croisering; sammaledes boskapen. Gif alfven tillräcklig stark näring, och fodra qvigan väl, så skall hon villigt fylla mjölkbunkarne, samt emna en med hvarje led förbättrad efvel. Gottland har redan en export af öfver 70,000 tunor säd, och enligt hvad Stephens anmärker, skulle len kunna irom ganska kort tid mångdubblas geom myrarnas odling, och ett isammanhang dermed örbättradt äkerbruk. Det bör derföre i hög grad ntressera allmänheten, att få, nu och framdeles, närnare kännedom om de kolossala företag, som här iro å bane för myrars utdikning och odling. Dessa vafva redan ådragit sig skickliga landthushållares på asta landet uppmärksamhet, och detta med rätta, y i Gottlands jord slumra ännu rikare skatter än något annat svenskt landskap.

23 november 1849, sida 3

Thumbnail