Aftonbladet – 23 november 1849, sida 1

mendanten hade nemligen hotat att iannat fall Igenast bombardera staden. l Monitören innehåller följande meddelande om Iden Nordamerikanska gesandtens audiens hos Louis Bonaparte: Republikens president har i privat audiens mottagit de förenade staternas gesandt, med hvilken den diplomatiska förbindelsen hade blifvit uppbäfd på grund af det missförstånd, Isom ägt rum mellan hr Poussin och ministeren för de utländska angelägenheterna i Washington. Republikens president förklarade för de Förenade Staternas sändebud, att han, oaktadt man billigtvis måste medgifva att någon orätt låg på båda sidor, gerna gjorde det första steIget för att återställa det goda förståndet melIlan de stora staterna, och att en sådan sak, som i förhållande till en monarki måhända kunde gifva en naturlig anledning till oenighet, icke tycktes honom kunna blifva någon giltig anledning dertill då fråga vore om en republik. Han yttrade tillika, att oaktadt han borde strängt vaka öfver Frankrikes ära, så hade han dock en allt för hög aktning för geIneral Taylors insigter och karaktär för att ett Jenda ögonblick draga i betänkande att uttala, huru det skulle smärta honom att se de gamla (och innerliga vänskapsbanden förlora sin kraft genom ett obetydligt missförstånd. De Förenade Staternas sändebud upptog denna uppriktiga och loyala förklaring med uttrycket af fullkomlig tillfredsställelse. Krigsoch finansministrarne hafva nyligen afIgifvit sina utlåtanden i finansutskottet. General Hautpoul förklarade, att till och med utan förminskning af armeens kader kan man genom den effektiva styrkans förminskning åstadIkomma en årlig besparing af 40 millioner, hvilken besparing redan kunde taga sin början detta år; dock skulle reducering till det normala antalet (af 380,000 man) icke ske förr än occupationen af Rom upphört. I det fall skulle man först kunna reducera armeen från 400,000, det normala antalet för år 1850, till 1380,000 man. Under innevarande år hade I Frankrike haft en armå af 454,000 man jemte 97,000 hästar på benen. — Inrikesministern förklarade att han ämnade på ett ändamålsenligare sätt organisera det mobila gensdarmeriet Joch polisagenternas kår för att verksamt kunna bekämpa demagogiska och socialistiska stämplingar. För att möta L. Bonapartes afsigt att in? rätta en polisminister har en ledamot af venstra sidan ingifvit motion om tillsättande af ett utskott, som skall gå i författning om utförande af konstitutionens art. 6C: ministrarnes antal och verkningskrets skola bestämmas af den verkställande makten., Den nye byggnadsministern Bineau bar under debatten om jernbanan från Marseille till Avignon — tvärtemot tidningarnes uppgifter om hans afsigter — talat till fördel för privata bolag och mot statens inblandning i jernvägsföretag. Alla franska tidningar tala om den motion som montagnarden B. Raspail framställde den 8 Nov.z: att ingen bankir skulle få blifva minister. Denna motion stödjer sig på föl ande uttryck i Louis Bonapartes s. k. Idces Napoleoniennes,: Tout citoyen exercant la profession de banquier ne pourra åtre nommå ministre., F. d. polisprefekten Råbillot har blifvit utnämnd till brigadgeneral. De demokratiska tidningarne klandra, att man på en gång entledigat alla dem, som d. 25 Febr. 1848 intogos i det republikanska gardet, samt endast bibehållit de i samma garde tjenande f. d. municipalgardister, som. under Februarirevolutionen utmärkte sig för sitt ihärdiga motstånd mot folket. Folkrepresentanten Fremy och statsrådsledamoten Boulatignier hade nyligen återkommit från sin italienska mission. De hafva haft flere konferenser och samtal såväl med pålven som med kardinalkoHegiet och prisa det humana bemötande, som de rönt af påfven och de förvämsta kardinalerna. Fråmy har från Pius IX medfört ett egenhändigt bref till Thiers, innehållande tacksägelser för dennes redogörelse för utskottsbetänkandet angående den romerska expeditionen, hvarjemte påfven uttryckligen förklarar, att det är denna Thiers redogörelse som bestämt honom att återvända till sim hufvudstad. Dom: har nu blifvit fälld i anledning af de förstörande våldsåtgärder, som begingos den 13 sistl. Juni i boktryckarne Proux och Boules officiner och i DEmocratie Pacifiques, byrå. Domstolen förklarar, att man vid undersökningen härom icke funnit tillräckliga bevis mot någon för att hafva deltagit antingen som upphofsman eller medskyldig i den handling, som föranledt anklagelsen och att målet derföre måste förfalla. Den halfofficiella tidningen Patrie innehåller tillkännagifvande att tidningen erhållit bemyndigande att såsom osann förklara vittnet Farinas berättelse inför den höga domstolen i Versailles om general Changarniers yttrande (se A. B. 4 272) den 12 Juni. Farina förklarar dock ytterligare i Nationalv, att allt hvad han sagt är sanning; såväl han sjelf, som flere tidningar påminna derom, att Farina efter aflagd vittnesed gjort denna berättelse. De konservativa bladen fästa deremot uppmärksamheten derpå, att Farina sjelf såsom misstänkt arresterades den 13 Juni, ehuru han måste frigifvas, alldenstund ingenting graverande mot honom förekom. Enligt den sednaste bankberättelsen af den 8 November steg det metalliska förrådet till 409,449,276 fr.; sedelemissionen till 440,470,225 fr.; Pariserportföljen till 45 mill. och departementsportföljen till 76 mill. Fonderna hafva stigit i anledning af Foulds