Aftonbladet – 23 november 1849, sida 1

RR OQO d vi On tade Stralsundsposten ännu uteblifvit, saknas Itidningarne från nämnde orter för de närmast föregående dagarne samt alla Berliner-, Stettineroch Wienertidningar. DANMARE. I anledning af de i Slesvig af landsförvaltningen företagne afsättningarne af prester, pastorerne Petersen i Fjelstrup och Haack i Haddeby, hvilka vägrat att publicera regeringspåbuden, har det så kallade Kirchenvisitatorium afgifvit protest och vägrat att verkställa endtledigandet. Emellertid hafva andra prester blifvit utnämnda, och i Fjelstrup är den af folket afhållne pastor Boesen, som måste fly för sina danska tänkesätt, då Slesvig-Holsteinarne framryckte i landet, åter i sin fordna befattning tjenstgörande. I ,Alt. Mercurius förekommer en ganska märkvärdig artikel, hvari författaren öppet klandrar att i Holstein eljest förståndige män, med: en hittills kristlig prest i spetsen, icke veta bättre än att ropa på krig och derigenom räcka handen till omstörtningspartiet. Han råder ståthållarskapet att upplösa landsförsamlingen, om denna icke sjelf vill åtskilja sig under den sanna och rättsenliga förklaringen, att den numera icke är den lagenliga representationen i landet, och yttrar sin öfvertygelse, att ståthållarskapet borde beträda en helt annan vag. I Börsen-Halle läses en berättelse från Hadersleben, att den 14 Nov. två dervarande invånare, som stilla gingo sin väg fram, blifvit utan att anledning af dem dertill gifvits, öfverfallne red smädeord af några svenskar, hvilka sägas förmodligen varit druckna, samt tilldelade sabelhugg. Den ene af de misshandlade säges vara stadskassören Mortensen, som berömmes såsom en af de mest aktad2 män i staden. I anledning af en klagan, som i Köpenhamnsposten blifvit införd, af en svensk, Strömmer, hvilken i år varit anställd i dansk tjenst som löjtnant vid andra lätta infanteribataljonen, läses i Berlingske Tidende en af bataljonschefen afgifven förklaring, hvari denne framdrager en mängd högst obehagliga bevis på Strömmers dåliga conduite. Bataljonschefen åberopar tillika det tänkesätt, som de andre svenske officerarne under danska fälttåget hyst om personen. Det är besynnerligt, att under sådana förhållanden, då hr Strömmer icke endast varit i behof af, utan äfven rönt så mycket öfverseende af sina förmän, att han nu genom sina obefogade klagomål framtvingar en offentlighet, som icke endast gör honom sjelf den största skada, utan äfven skulle ådraga svenska namnet obehag, om ej lyckligtvis de öfrige frivilliges uppförande under deras tjenstgöring i Danmark bevarat anseendet och tillvunnit det danska mäns aktning. FRANKRIKE. I nationalförsamlingen upplästes den 12 dennes ett meddelande från presidenten, som gifver amnesti åt största delen af de Junifångar som befinna sig på pontonerna. Amnestien gäller alla dem som icke varit tilltalte före Juni 1848 och som under sin fängelsetid icke gjort sig skyldige till något brott mot disciplinen. 700 personer hafva sålunda blifvit försatte i frihet, så att nu endast 3500 äro qvar på pontonerna. Presidentens meddelande mottogs med stort bifall af venstra sidan. Enthusiasmen dämpades dock snart, då inrikes ministern framlade ett lagförslag, enligt hvilket ön Mayotte skulle blifva depo:tationsort i stället för Algerien. Venstra sidan protesterade med häftighet häremot, men förslaget hänvisades icke destomindra till vederbörande utskott. Den 14 dennes begärde krigsministern en supplementarkredit för oförutsedda utgifter år 1849. Härvid uppträdde öfverste Charras och yttrade bland annat, att expeditionon till Rom kostat 30 millioner, ehuru den endast varit beräknad att kosta 8 mill. Emedlertid heviljades den begärda krediten med 393 röster mot 166. Derefter. uppträdde den nye finansministern Achille Fould. Under allmän uppmärksamhet uppläste han regeringens nya finansprogram. Regeringen ville äfven för år 1850 bibehålla den af konstituerande församlingen upphäfde drickskatten, men deremot tillsätta en speciel kommitt för att afgifva betänkande om behöfliga förändringar i afseende på samma skatt. Passys förslig om en: inkomstskatt återtog regeringen i anseende till dess godtyckliga och inqvisitoriska natur. Den derigenom uppkommande bristen af 60 mill. hoppades regeringen kunrma betäcka genom besparingar, som i synnerhet blefvo en följd af armeens snara återkomst från Rom och mobilgardets upplösande. ! Man hoppades sålunda kunna undvika nya pålagor, så väl som utgifvande af. räntepapper. Finansministerns utveckling afhördes med tystnad och ibland med tecken till bifall. Tillkännagifvandet af drickskatten uppväckte häftigt missnöje på venstra sidan. Hovyn Tranchöre och Lagarde ifrade mot drickskattens fortfarande; Berryer talade i budgetutskottets namn derför. Då finansministern återigen uppträdde på tribunen för att sjelf försvara sin proposition, upphä de bergpartiet ett sådant larm, att presidenten stodi begrepp att taga hatten på sig. Emedlertid lemnade Fould tribunen. : Berget yrkade med häftighet omröstning efter upprop om frågans hänvisande till särskildt utskott eller till budgetutskottet. Till-bergets stora missnöje blef dock utslaget det, att 392 röster voro emot och endast 236 förfrågans hänvisning till särskildt utskott. Det heter åter att Rayneval icke vill antaga utrikesportföljen. Man tror nu att Drouyn de Lbuys, sändebud i London, hvarifrån han nyligen återkommit till Paris, skall blifva ut