Aftonbladet – 21 november 1849, sida 2

skilllga spirituella momenter, såsom skildringen af Italien, påfvyens budskap (behandladt i Koralform) m. m. Man skulle vid färgen af det hela kunna anmärka, att den mera tyckes skildra en bjeltes fall på stridsplatsen, än en döende skald i klosterlunden, en skön ruin af dikten och sig sjelf,. Icke dessmindre har säkert ingen utan mycket nöje hört denna vackra komposition; också mottogs den med allmänt bifall. Hr Dahlqvists ädla och värdiga före1 drag af posmet bör äfven nämnas såsom verksamt :i bidragande til effekten af det hela. Orkestern, an-l; iförd af sin chef, hedrade sig likaledes, såväl i det!, svåra deklamatoriet, som i de friga nummer, hvari p den deltog. : Konsertens sångnummer voro den bekanta duetten : för mansröster ur Tell, utförd af herrar Strandberg ! och Walin, och hvari man återfann hr S:s vanliga e orubblighet — samt 2:ne vackra romanser af Schuil bert, sjungne af hr Wealn. Sånger vid pianot, äfven då de i sig sjelfva äro intressanta, taga sig sällan ut , vid en stor konsert; äfvenså äro vi ej alldeles ense ! med hr W:s återgifvande af den sista romansen. Emedlertid hördes de med ett bifall, som föranlät hr W. att gifva ännu en sång, ef okänd författare. i f ! 1 4 4 j SO Glucks majestätiska Iphigenia-ouvertyr, utförd med mycken pietet, öppnade på ett värdigt sitt denna intressanta konsert. Det säges, att hr Pratte ämnar tillbringa vintern i utlandet. Vi hoppas emedlertid, att han före sin afresa skänker musikens härvarande vänner ännu en eller annan lika angenäm afton, och tro oss dermed uttala mångas önskan. —U— — Akademieadjunkterna Zedritz och Juel i Upsala samt Cronholm vid Lunds universitet: hava blifvit utnämnde till extra ordinarie professorer. -— I Skånska Correspondenten läses: Från Kanslersstyrelsen har hit öfyersändts Filologie kandidaten J. P. Janzons till densamma inlemnade klagomål mot Philos. Fakulteten, derföre att hans ansökan om Docentur i Grekiska språket blifvit afslagen 0. s. v., vid hvilket klagomål var vidfogad den( af Herr Janzon utgifna boken: Ad utrumque eller ( forskning och granskning,, som äfven har till titel:lc Grunddrag till vetenskaplig Grammatik, emedan l, en sådan i denna bok blifvit börjad; öfver dessa skrifter är Fac. ålagd inkomma med förklaring. Man motser med spänd väntan denna förklaring öfver en af de ovettigaste skrifter, som i vårt land utkommit. Det tros, att man endast ämnar svara på det sättet, att man mot Janzon anställer åtal för hvarjehanda uttryck i sjelfva boken, som man vill anse för en nidskrift; önskligast vore dock, om Fac. ville och kunde nöjaktigt fö:klara, hvarföre Herr Janzon ej kunde blifva docent i Grekiskan, då han på sål? mångfaldigt sätt gjort sig härtill dokumenterad (ge-! nom utgifna arbeten och genom det höga betygett eximie laudatur Grekiskan; hvilket betyg sedanja Universitetets stifte!se kanske ej gifvits någon, åt-!r minstone i nämnde språk). Förmodligen blir det ett ; skäl, att han ej är Magister! Ja, ja! Skrået skulle G han tillhört, så hade han nog varit docent. — Samma blad tillägger i ett postskriptum, att ! Janzon nu söker en docentur i archäologien. ; y e ( J 6 l t PA GÖ -— fm 0 AA m— oo— I Malmö Snällpost, läses följande i en korrespondens från Lund: Universitetets historiska museum har i dessa dagar erhållit en mycket betydlig tillökning genom en enskild persons b römliga frikostighet. Öfversten och riddaren hr Alex. Sjökrona har nemligen hit förärat sin värdefulla samling af antiqviteter, utgörande omkring 900 stycken, hvilka redan till museum äro öfverlemnade. Denna utmärkta gåfva är den största, som historisk. museum under en lång följd af år haft förmånen erhålla. Man hyser här den förkoppning att några andra privata antiqvitetssamlingar inom Skåne, som egas af män, hvilka vid Karolinska universitetet erhillit deras bildning, en gång komma att med härvarande offentliga antiqvitetssamling genom donationer införlifvas, för att dymedelst vara ett uttryck af egarnes erkänsla mot alma: mater Carolina, och på samma gång undgå att förskingras. S — I Werml. Korrespondenten, lemnas följande berättelse om Wermskogska verkens nedläggning: Wermskogs silfveroch kopparverk, hvilket en tid gaf så stora förhoppningar om sig, och som under något mer än den tvååriga driften lemnat en brutto-afkastning i erhållet silfver af mer än 400,000 rdr rgs, har allt detta oaktadt icke burit sig, utan i dessa dagar af hittillsvarande delägarne blifvit nedlagdt, och annonseras nu till salu. Utom den högst betydliga förlust, som alltså drabbar flere af del-)d ägarne, hvilka öfverdrifvet dyrt betalt sina andelar, ! blir dock skadan för socknen, som synbart förkofrat sig under arbetsåren, ännu större och beklsgligare. U!gången af detta företag, liksom förut det Elzvikska, visar emellertid huru ringa förhoppningar man måste fästa vid de många upptäckterna af ädlare malmanledningar under de sednare åren, och huru försigtigt man bör gå till väga innan man på dem i försök nedlägger alltför stora kostnader. 1 -— MH —— DA — OM AM AA MM MA VN I AM AA m-AH av t-—-— -— ä AMA -—-—m — I Calmar-Posten, skrifves den 14 Nov. följande: Afven förl. gårdag lärer en eldsvåda egt rum; men denna gång, Guldilof, ej af större betydenhet; det var nemligen blott en badstuga vid Gelebo by, 2!, mil härifrån, som afbrann. r Det är emedlertid upprörande att, såsom nu enja längre tid varit fallet, hvarje vecka och snart sagdtit dagligen erfara större eller mindre eldsvådor på lan-r det i vårt grannskap; och dessa ohyggliga tilldra-!q gelser väcka så mycket större farhågor, som de flek sta påtagligen synas anlagda. Den första eldsvådan af förmodad dylik orsak inträffad: redan i slutet af8 sistl. Augusti uti Elfverslösa by, och, ehuru fleran anledningar voro för hand att derföre misstänka ens man i byen, bölls ej extra ting öfver detta brott-! mål, utan blef det upptaget till undersökning vid domstol först under ordin. tinget med N. Möre härad den 31 sistl. Okt., då så många och besvärande skäl förekommo mot den misstänkte, att han förklarades skyldig att träda i häkte. En yngling är misstänkt och har varit vid ofvannämnde tillfälle för rätta, såsom vållande till branden på Kärrstorp, men bh emot honom förekom ej så stor bevisning, att han !r kunde inmanas i häkte. a De sorgliga tilldragelserna beledsagas med ohygg-h liga rykten om hotelser med mordbrand än på ena,!y än på andra stället, utan att någon annan upptäckt !, blifvit gjord, än den vi ofvan nämnt. 0 — I Öresundspostenv läses: s Hr d:r Wieselgrens forcerade husförhör med stajY dens husfäder och husmödrar hafva, som msn lätt d kunde förutse efter den grundliga opinionsyttring, h som härutinnan redan de första dagarne afgafs, to-a talt misslyckats. Hr doktorn lärer efter denna betan förmodligen uppgifva sin första plan att med katekesen hemsöka familjerna i deras egen boning, li ehuru msn lätt kan förstå att en sådan eftergift la måste för lir doktorn vara smärtande, helst sedan li han på förhand, genom sitt myckna och måhända l, Am EV FD