Aftonbladet – 17 november 1849, sida 1

UTRIKES. Först sedan tidningen var lagd i pressen och tryckningen redan börjat, erhöllo vi i går eftermiddag den Stralsundspost, som väntades i thorsdags förmiddag. Den medförde tidningar från London till den 6, från Paris, Frankfurt och Wien till den 8, samt från Hamburg, Stettin och Berlin till den 10 dennes. Köpenhamnstidningarne gå till den 12. DANMARK. De sista Köpenhamnstidningarne berätta att man i Danmark liksom i Hamburg, i följd af den vändning de Slesvig-Holsteinska angelägenheterna nu antaga, anser stridens ttbrott med Hertigdömena såsom ganska trolig. En deputation säges ämnad att från Holstein afgå till Berlin, för att begära att Hertigdömena må få ensamma afgöra striden med Danmark; och en korrespondent från Berlin till Hamburger-Corresp. påstår att Preussen, på grund af sina tupppers obehagliga ställning i Slesvig, ämnar draga dem derifrån, samt att äfven svenska och norrska trupperna skulle aftäga. Ingendera af makterna skall enligt korrespondentens försäkran deltaga i den utbrytande striden. Ifrån Kiel berättas, att landsförsamlingen efter två hemliga möten ajournerat sig till andra veckan i December månad. Preussiska Stats-Anz. innehåller en förklaring angående förhållandet med fregatten Gefion, hvari bestyrkes, att verkligen det s. k. Slesvig-Holsteinska ståthållarskapets fullmäktig hos den s. k. tyska riksministeren anmält det löjliga ryktet om en öfverenskommelse emellan danska amiralen Bille och engelska öfversten Hodges, att låta föra Gefion till Als, men att det ogrundade i berättelsen var för klart, för att preussiska regeringen skulle låna örat till en sådan beskyllning mot den medlande maktens ombud. Emellertid hade i anledning deraf danska sändebudet i Berlin förklarat, att Danmark på sin sida icke tänkt på någon förändring i status quo med fregatten, (han ligger såsom bekant är inom en stor sandbank, som i alla fall hindrar hans uttagande) och allt tycktes således vara säkert. Men, säger den preussiska tidningen, såsom förhållandena i Slesvig äro sådane, att de närmaste eventualiteter icke med säkerhet låta sig förutses, ansåg preussiska regeringen det vara bäst, ett fregatten bragtes till öfvervintring i preussisk hamn, för att kunna med visshet ställa den till tyska förbundets disposition. Den var dock så långt ifrån att vilja lägga seqvester på fregatten, att den genom österrikiska regeringen sökte utverka erkehertig Johans medgifvande till afhemtandet, som blott kunde ske under den preussiska erkända flaggan. Då emellertid den danska regeringen framställt den åsiglen, att hvad fregatten angick, som vid konventionens afslutande väl var tagen, men icke tilförsäkrad någon af de krigförande makter, status quo under vapenstilleståndet måste uppräuhållas, och således Danmark protesterade mot dess bortförande, så har preussiska regeringen framlagt saken för den medlande makten Storbritannien, hvars tanka i detta sörättsmål måste hafva särdeles vigt, cch man motser snart dess svar. FRANKRIKE. Lagstiftande församlingen har den 7 dennes med 307 röster mot 303 beslutat, att Falloux agförslag om undervisningens reorganisation skall remitteras till pröfning af statsrådet, som yrkat detta. Man betraktar detta resultat såom ett förebud till förslagets förkastande. Majoriteten vid omröstningen bildades af bergvartiet, den moderata venstern, universitelsvartiet af högra sidan samt några ultrakaholiker, som icke tyckte att Falloux förslag ick nog långt. Omröstningen var i öfrigt närklig i det afseendet, att den visat en stark öndring mellan högra sidans medlemmar, af vilka många begynna frukta för de andliges tändigt stigande anspråk. Den 8 dennes debatterades om en jernväg rån Marseille till Avignon. Den 6 dennes antogs nästan enhälligt öferste Charras (af venstra sidan) förslag, att vid utnämningar och befordringar inom hedersegionsorden alltid i Monitören omnämna, på rund af hvilka militäriska eller civila förjenster utnämningen skett. RRENO RR OR OO LL LL LGLGÖLLTL LA L ÅL, ÅÄ OO ORX RT ORTOSER