Aftonbladet – 16 november 1849, sida 2

hvilkens arbeten finska konstföreningen exponerat ett par stycken, genom ettaf våda aflossadt skjutgevär omkommit. — Konduktören Holmberg, som nyligen med skeppet Freja från Abo afreste till Kalifornien, har, enligt bref af den 4 Oktober, lyckligen anländt till Köpenhamn och meddelar bland annat, att tre veckor före hans ankomst dit, ett skepp äfven derifrån afreste till Kali fornien med frakt, bestående i färdigtimrade hus, manufakturvaror och klädespersedlar. Omkring 20 utvandrare hade dessutom medföljt. En norrman, kandidaten Friis från Christiania, ämnar öfvervintra i trakten af Kajana, för alt studera finska språket. Hr Friis lärer sedan få en lärostol för finska språket, vid uni versitetet i Christiania. FA — Flere läsare lära, lika med oss, af berättelserna om 7ättegångsoch polissaker i gårdagens Aftonblad icke u an förundran inhemtat det förhållande, som der finnes refereradt angående en person vid namn Wickman. Denne person lärer hafva varit flere gånger straffad för stöld, och det är visserligen osäkert, huruvida en sådan någonsin kan fullkomligt förbättras. Emedliertid har denne Wickman nu blifvit först arresterad och sedan af polisen dömd till fyra års arbete å korrektionshus för det han varit på en maskerad, utan att hafva begått något brott eller varit anklagad för sådant, och oaktadt tre personer erbjudit sig att lemra honom försvar. Ar detta rätt och lagligt? detta måste med skäl kunna frågas. Blir svaret härpå: ja! så har en poliskammeare, som egentligen icke är domstol annat än i ordniagsmål, makt öfver frihet och välfärd mot hvar och en som en gång gjort sig förfallen till ett urbota ansvar; denne straffas då ej blott enligt lag, utan efter en embetsmans bon plaisir. Det bör icke nekas, att det kan på visst sätt vara rätt beqvämt, om det låter sig göra, att instänga inom lås och bom alla sådana menniskor, om hvilka rean har något skäl till farhåga, att de komma att begå olofliga tillgrepp; men å andra sidan måste det vara en helig grundsats, att ingen skall kunna godtyckligt åläggas ett hårdt straff för hvad han möjligen kan komma att begå, och det är dessutom förgälves att tänka, att man derigenom skulle kunna förekomma alla brott. Det vissa är deremot, utom det lidande, som den godtyckligt instängde personen, utan stöd af något fullvigtigt skäl, måste undergå, att staten för de 4 år, å hvilka han är dömd till korrektionsstraff, måste vidkännas en kostnad onödigtvis af några hundrade riksdaler banko. Det bör kanhända återkallas i minnet, att W., enligt uppgift af en fru här i staden, varit hos henne inackorderad af en förmögen slägtinge rån Bergslagen, och dessutom haft arbete såsom renskrifvare.