Aftonbladet – 14 november 1849, sida 2

EMPEROR 09 SY VS VP MTI MER PE SPEER MOS UP vev nn ket Gripen vid Göthgatan.) BEVY AF TIDNINGARNE. Vi hafve ingalunda någon åtrå att polemisera med en tidning, som förklarat sin syftning vara att medverka till reformer och till den arbetande klassens bästa. Tvertom vilje vi i ett sådant blad gerna se en bundsförvandt uti de bemödanden, för hvilka Aftonbladet allt ifrån början arbetat. Men om redaktionen af en sådan tidning lifvas af ett uppriktigt nit, så bör den icke taga illa om man på ett fogligt sätt fäster dess uppmärksamhet på möjliga misstag i antaganden eller slutsatser. Det var af denna orsak som vi en dag i förra veckan gjorde några erinringar vid en artikel i det nyligen påbegynta veckobladet Folkets röst,, hvaruti talades om, hurusom välståndet i hufvudstaden under de sista åren visat sig i altagande. Nu lärer väl ingen kunna sätta i fråga, att ju ett ganska stort antal fattiga och nödställda finnas i hufvudstaden; aldraminst kan sådant falla Aftonbladet in, som i r ånga år yrkat på mera omfattande åtgärder, icke blott för den egentliga fattigförsörjningen, utan äfven för att söka hindra den tillfälligt påkommande nöden hos dem, som sjelfve äro ur stånd dertill. Utom hvad Aftonbladet tidt och ofta derom påmint, hänvisa vi i detta afseende till de åsigter, dess förläggare försvarat såsom riksdagsman. Likaledes är det gifvet, att utan afseende på ett större eller mindre välstånd i det hela, måste alltid de, som för tillfället sakna arbete, befinna sig i en beklagansvärd belägenhet. Detta skall naturligtvis alltid mera inträffa under vintertiden, och det är då en pligt af kommunen, att så vidt sig göra låter söka bereda arbetstillfällen åt de behöfvande, äfven under denna årstid. Men uti den ifrågavarande artikeln, som föranledde erinringar från Aftonbladets sida, var icke frågan om dessa saker, utan derom, att välståndet i det hela i Stockholm aftagit på de sista åren, eller såsom orden föllo sig: under konung Oscars mycket beprisade regering,. Om nu detta antagande innefattade ett misstag, hvarföre skulle det då icke vara skäl att anföra de fakta, som innehålla bevis för ett motsatt förhållande? Vi fästade i detta hänseende uppmärksamheten derpå, att byggnadsföretagen i hufvudstaden under de tre sista åren varit talrikare, än under många år tillförene; att arbetslönerna i åtskilliga yrken Istigit på samma gång som efterfrågan af arIbetare varit större, än förut, och att befolkningen ökats, oaktadt priset på lilsmedlen stigit. Dessa fakta bestridas icke af tidningen Folkets röst,, men det oaktadi yttrar den sig om Aftonbladets anförande i följande artiga ordalag: Alt detta är endast tanklöst pjåller af alldeles samma lögnaktiga skrot och korn, som talet om taxeringsmännens skuld (sic) ntill de förhöjda skatterna inom hufvudstaden., (Några rader längre ned säger samma tidning sjelf, att bevillningen för rörelse och inkomst på de sista tio åren nedgått med circa 60,000 rdr bko. Denna uppgift synes ej stå väl tillsammans med den föregående uppgiften om skatternas ökande, på det hela nemligen, isynnerhet då det är kändt, att antalet af handtverkare, handlande och fabrikanter betydligt ökats.) Det kan icke falla oss in att vilja replikera br Sjöbergs tidning i samma eleganta ton, på hvilken han här gifvit prof; vi skole i stället se på hvad sätt han, utan att neka de uppgifna fakta, söker gendrifva slutsatserna. De nökade byggnadsföretagen, säger Folkets röst, pbevisa blott att kapitalerna mer och mer hopas, hvaraf åter naturligen följer, att de egendomslöses antal mer och mer tilltager., Tillåtes det svara med en liten analys aj detta stycke. 1:o De ökade byggnadsföretagen bevisa, att kapitalerna mer och mer hopasx, säger hr F. Sjöberg. Men hittills har man vanligen ansett att ökade penningetillgångar äro bevis på et! ökadt välstånd, och att deremot en fortfarande brist på pengar bevisar motsatsen af välstånd Vi finna likväl nu, att Folkets röst synes tänk: annorlunda. Men måhända ,Folkets Röst alldeles icke velat medgifva att många nya byggnadsföretag bevisa annat, än att penningetillgången hopa sig på få händer. Vi tro oss då böra fäst: hr Folkets Röstsv uppmärksamhet derpå, at byggnadsföretag utgöra ett sätt att sprid penningar, icke att hopsamla dem. Ofverhuf vud finnes väl knappt något slags produktion deri arbetslönerna ingå till så stor andel, son i byggnadsföretag. Således, om penningetill lgången förut varit hopad, så bevisa ökad byggnadsföretag otvifvelaktigt, att denna sam manhopning gerom byggandet fördelas mel llen byggmästare, murare, timmermän, sme Ider, snickare, glasmästare, kakelugnsmakare målare 0. s. v., och om den arbetsförtjens I Ett enda ord från er mun och försvararen