Aftonbladet – 10 november 1849, sida 3

LOCK, UCL ac torlttfat sig CHEF dd. Y. KUuPralor AKAU. Adjunkten Carl Lundblads död, och hoppas man att dylika handlingar hädanefter äro bevarade för förskingring. En fullständig katalog öfver nationens bibliothek och archif utkom 4842 och har innev. år en katalog öfver de sedan 1842 tillkomne böckerne blifvit utgifven, båda upprättade af bibiiothekarien Berling. Till bibliothekets underhåll och förökande betalar hvarje studerande då hani nationen inskrifves 4 rdr bko, och hvarje nationsmediem årligen 52 sk. bko, hvarigenom sedan bibliothekets början till innev. år 3,300 rdr bko kunnat användas till bokinköp. Bibliotheket har också emottagit en mängd gåfvor, isynnerhet från akad. bokhandlaren C. V. K. Gleerup och friherre Axel Gyllenkrook.,—S. RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Undersökningen i Polisen om det våld, som den 1:sta Oktober skulle hafva varit föröfvadt uti ett hus vid Nytorget, dervid en patrull från stadsmilitärens kasern blifvit tillkallad, refererades så fullständigt, att dervid upptogs det hufvudsakliga af hvadsom sedermera för andra gången förekom, då målet hann till kämnersrätten och parterna fingo göra sina berättelser, hvilka voro så stridiga, att man borde afvakta vittnenas utsago innan man refererade allt detta. Då målet sista gången förevar, hördes flera vittnen, alla åberopade af Dyker, men dervid förekommo sådana omständigheter, ehuru vittnena allesammans öfverensstämmande intygade att patrullen våldfört sig mot Dyker, men att de icke sett honom på något sätt förgå sig mot patrullen, att man torde böra afvakta målets vidare utredning innan man närmare fäster sig vid hvad, som förekommit. En närvarande åhörare indignerades mycket deröfver att aktor, stadsfiskal de Berg, blott framställde frågor till vittnena, som gingo ut på att få upplyst om icke Dyker också förgått sig mot patrullen, men deremot icke vidare utforskade om de kunde upplysa något mera om parfrullens öfvervåld mot Dyker. Den som möjligen kunde hafvå fattat aktors frågor så oriktigt, som den nämnde åhöraren, borde likväl hafva ihågkommit, att vittnena, utan att behöfva frågas, lemnat alla upplysningar de kunnat, som varit till förmon för Dyker, men att de deremot alldeles icke berättat det minsta, som kunde upplysa om anledningen till det våldsamma sätt, hvarmed patrullen skulle hafva framfarit. Ett vittne berättade till och med att Dyker stått uppe i rummet, vänd åt fönstret med ryggen mot dörren, och lutat sig på armbågarna mot fönsterposten; att dervid patrullen inkommit, utan att hafva talat med någon menniska; att korporalen dragit sin huggare och gått fram till Dyker samt huggit honom, som icke märkt patrullens ankomst, bakifrån i hufvudet, utan att ett ord, hvarken godt eller ondt, varit dem emellan vexlat. Skull: det kunna förundra någon, att en opartisk allmän åklagare af ett vittne, som berättat förloppet sålunda, skulle vilja hafva upplyst, om det icke kunde draga sig till minnes någon anledning till ett så besynnerligt uppförande från patrullkorporalens sida? — Uti Mariestads Veckoblad för den 3 dennes berättas: Vid Kåkinds häradsrätt är ett mål af ganska egen beskaffenhet för närvarande anhängigt. En gift man har blifvit stämd för brott enligt Missg. B. 55 kap. 4 , och deremot invändt, att då lysning till äktenskap af en nu mera afliden prestman utfärdades för honom och hans hustru, skall uti Ilysningen hafva blifvit skrifvet Johanna Johansdotter i stället för Maja Stina Johansdotter, hvilket sednare namn den person egde, som skulle bli--hans hustru och att vid sammanvigningen, den -en annan prest, efter erhållen vigselattest, förrättat, denne uttalat namnet Johanna Johansdotter, hvilket såväl af brudgummen som af bruden upprepats utan anmärkning. På grund häraf påstår nu mannen att, oaktadt han redan år 4845, då han på detta sätt sammanvigdes med Maja Stina Johansdotter, med henne sammanlefvat och ansett henne för sin äkta hustru, han alldeles icke är vigd vid hetne och kan förmodligen icke anses vigd vid den andra. Aklagaren bar, enligt häradsrättens utslag, anhållit att genom konungens befallningshafvandes försorg äktenrskapslysningen måtte anskaffas, för att vid domstolen företes.