Aftonbladet – 5 november 1849, sida 2

oresidenten Bonapartes vägnar frågade honom, wuru han befann sig. Han begagnade tillfället! tt tillkännagifva sitt beslut att draga sig tillvaka från ärenderna. Den 27 Oktober f. m. begaf Falloux sig per J: onligen till republikens president för att öfverlemna sin afskedsansökan. Den katholskal idningen Univers, försäkrar, att Louis Bonaarte emottagit Falloux på det vänskapligaste ätt och hjertligt tackat honom för de tjenster nan under 10 månader gjort samhället. Falloux utkast till organisk lag för den allmänna undervisningen blitver tills vidare lagd id acta. De Corcelles har ännu icke, enligt förmolan, blifvit utnämnd till undervisningsminister efter Falloux. Man fruktar, säger en tidning, hatt stöta majoriteten, om man ytterligare taser en minister ur tiers-partiets leder. Vatisme il, på hvilken man äfven räknat och som hör till de hvite, har vägrat, hvilket afpressat ministeren många suckar, emedan den nu förutser en nära förestående storm från det hvita partiets sida. Verkligen har ock en vigtig och temligen stormig session ägt rum inom statsrådspalaisklubben den 27 Okt., hvarvid Molå förklarade sig beredd att uppoffra allt för sitt fosterland d. v. s. att blifva konseljpresident, om majoriteten försäkrar honom om sitt bistånd. — Hr Thiers kunde deremot icke förmås till en dylik sjelfförsakelse. — Embetsmannafrågan blifver sannolikt stötestenen för den Dultaureska fraktionen., Några af de inflytelserikaste Orleanisterna -— heter det vidare — synas vara benägne att understödja grefven af Chambord för att försökra grefven af Paris om tronföljden på legitimitetens återvunna grund., Striden mellan Napoleon Bonaparte och Dahirel har blifvit fredligt bilagd. På en soir hos grefve Molå sade en viss diplomat: Vi vilja visst icke hafva något krig, men vi vija icke heller att Turkiet skall blifva ett Orientaliskt Schweiz). En korrespondent från Paris af d. 28 Okt. skrifver följande: Majoriteten synes icke mer hafva något förtroende till Louis Bonapartes tänkesätt; å andra sidan börjar äfven presidenten att tvifla på majoritetens tillgifvenhet. Man tillskrifver honom allehanda yttranden i denna anda. Så skulle han t. ex. en gång hafva sagt: Jaz är sannerligen den som får krafsa kastanierna ur elden! och en annan gång: Om det så fortgår, så sätter jag upp den röda mössan! Dock, stackars Louis Bonaparte! Det röda partiet skulle numera anse honom såsom en alltför osäker bundsförvandt, och behandla honom såsom sådan., Femprocentsfonderna, som den 27 Oktober stodo på 88,15 å 88,58, stodo följande dagen på 88,50. STORBRITANNIEN. Drottningen har varit opasslig några dagar i slutet af Oktober samt haft symptomer af vattkoppor. För första gången har en kista t kommit öfver Pamananäset till London, från China. Den hade blifvit afsänd med segelfartyg från Canton till S. Francisco i Californien, derifrån till Panama och från Panama till London. Dess ankomst dit var en Evenement, som gjorde mycket uppseende på börsen. Den beryktade Manning och hans hustru, hvilka i samråd hade mördat en man vid namn OConnor, har af jury blifvit förklarad skyldig, oaktadt inga vittnen till gerningen funnos, utan endast bindande omständigheter förekommit mot de anklagade. En del pärer och liberala ledamöter af underhuset hafva undertecknat en petition, hvari de bedja Lord Palmerston använda alit sitt inflytande för att hämma Haynaus pnarbari och förskaffa Ungern en konstitutionell regeringsform. Bland de många förslag, som engelska statsmän på sednare åren framlagt, till Irlands förhjelpande ur dess förtviflade ställning, har naturligtvis intet väckt så mycken uppmärksamhet som Sir Robert Peels. Ehuru det icke torde blifva gilladt, i sin helhet åtminstone, af parlamentet, förtjenar det meddelas, fastän utrymmet nödgar oss att hålla oss blott till grunddragen deraf. Först och främst vill Sir Robert att alla de medel, som hittills användts till förbättrande a! Irlands belägenhet, skola samlas i händerna pi en särskild kommitte, vald bland de mest kompetenta män och lydande omedelbart under kronan. Denna kommite, som skulle residera : Irland, borde på stället undersöka tillståndet i fattigvårdsanstalterna, deras tillgångar och be. hof. Alla de understöd åt serskilda . näringsgrenar, som hittills disponerats af centralstyrelsen för allmänna arbeten, skulle hädanefter förvaltas af den serskilda kommitteen. För det andra skulle staten taga vård om utvandringen till fremmande länder. Sir Ro bert medger att detta i allmänhet icke är bra, men för det föga upplysta och föga förtänksamma irländska folket tror han det vara nödvändigt. För det tredje vill han fullkomligt ändra irländska jordbruket, genom att uttränga potatis odlingen. Denna odling är så Jätt, att den allt