Aftonbladet – 3 november 1849, sida 3

Den allmänna fredskongressens utsigter. För Parisarne tycks den allmänna fredsk-ngressen varit föga annat än ett nytt bidrag till dagens tidsfördrif. Man trängdes om platser på kongressens läktare; de mest utmärkta talarne firades emellanåt med festmåltider, skålar och nya tal; tidningarne utbredde sig öfver saken, mer eller mindre förordande, eller också hånfull:: eller lågsinnadt,allt efter sina olika partiers färg ); slutligen föll ridån, och alltsammans förklarades af en del bland allmänheten för ett välment svärmeri, medan andra låtsade se en fulländad orimlighet deri — legitimisterna med ett skämt och bonapartisterna med en axelryckning. Under. vanliga verldsförhållanden skulle det menniskovänliga mötet också saknat alla andra följder än dylika möten haft hittills: hågkomsten af några vackra önskningar, vältaligt uttryckta. Men i denuvarande verldsförbållandena råkade de frön, som vid detta tillfälle utsåddes, att träffa en fruktbar jordmån, och man börjar redan se dem gro. Den tillfälligheten, att nigra engelska ficktjufvar vistades i Paris vid samma tid som kongressen hölls, har föranledt ett af våra svenska konservativa blad att äfven hålla fram sitt partis färg; . när det omförmälde denna tillfällighet, skref det deröfver som rubrik: Tjufvar bland ledamöterna af fredskongressen i Paris,. Det skall bli intressant ati se, i fall stölder förefalla under nästa riksdag, och bladet lefver så länge, om det, för konseqvensens skull, omnämner dessa under rubriken: Tjufvar bland ledamöterna af riksmötet i Stockholmp.