Aftonbladet – 2 november 1849, sida 3

att åboen Per Larsson, under det han var sysselsatt med att lösa kreaturen, blef så illa bränd; att han, oaktadt läkare tillkallades, i följd af erhållne svåra brännsår afled samma dag. Af de brandskadade hade de 2:ne förstnämnde ingått i länets brandstodsbolagför såväl åbyggnader som lösegendom, och hafva således någon ersättning att vänta; men den sednare, eller Nils Nilsson, har varit nog oförsigtig frånträda bolaget med lösegendomen och kan endast för dei sednareåren ånyouppförde åbyggnaderna göra anspråk på den ringa ersättningen af 400 rdr banko, högst otillräcklig att dermed ånyo uppbygga sin gård. Denne beklagansvärde person med hustru och sju barn, hvaraf det äldsta 45 år, är mot den annalkande vintren husvill, medellös och dessutom i saknad af slägtingar, som kunna bistå honom. Öfvertygad att den ofta anlitade barmhertigheten, mot den af olyckan hemsöte ej tröttas; vågar man för denna beklagansvärda familj anropa lyckligare lottade medmenniskors gifmildhet; och om den ädelsinnade, för motgången känslige gifvaren behagar till mig öfversända den gåfva sem meddelas, skall jag icke underlåia derför offentligen redovisa, på samma gång mig beskäres der glädjen få uttala de olyckliges tacksamhet och välsignelse för ädle gifvare. Halmstad och Brostorp den 22 Oktober 1849. Dan. Andersson, Kronofogde. — 4