Aftonbladet – 2 november 1849, sida 1

—— — 20 eo os.2Xz SSSERESECSEERBSIENORDESTNKRVSERNNNRNANNO Låtom oss antaga ett likgiltigt utseende; hon inträder till sig; låtom oss låtsa som vi icke gåfvo akt på henne för hennes fruktansvärde kavaljers skull. Fastän de båda unga männens steg i detta ögonblick togo en konstlad långsamhet, för att gifva grefvinnan tid att gå in till sig, var den sköna damen ännu på tröskeln då Fabiano och Octavien passerade. En välljudande röst, som tycktes utgå från en alabaster amfora och gjuta sina silfvertoner långs Strada-Balbis marmor, lät höra dessa ord: Denna afton då, ombord på Cambrian! Grefve Fabiano bortförde hastigt sin vän genom San-Ciro, till den trånga och öde gatan San-Lucca, och sade till honom i det han slog ig för pannan: Corpo di Baccho! Jag hade glömt balen på Cambrian, det der var tydligen adresseradt till mig. Ett underbart lägligt rendez-vous. Det ir blott en qvinna som kan hitta på dylikt. Ja, kapten Hamilton gifver denna afton bal på Cambrian. Vi skola vara der. Oectavien, du har sett min dyrkade grefvinna i hela enkelheten af en kyrklig drägt! Hon har bevisat våra genuesiskor att skönheten trifves ganska väl i några alnar mouslin, i ett nät af rishalm och i ett litet gagathalsband-som låter det blygsammaste lilla kors nedfalla på barmens snö. Nå väl! Du skall få se henne i bländande fördlaring på Cambriansbalen. Du har sett qvinan, du skall se gudinnan., Porten öppnades och tillslöts; grefvinnan förvann och de förbigåendes blickar fästades orgsne på det ställe, der hennes kavaljer enam qvarstod. Denne tycktes förtretad öfver len allmänna uppmärksamhet som egnades hoom. Han tvekade en stund, derpå gick han vers öfver gatan och inträdde i kyrkan San iarlo, för att gifva de nyfikne tid att aflägsna ig. Denne man njöt i Genua ett ganska godt