Aftonbladet – 30 oktober 1849, sida 1

fallen till landsförrädarens död? I Men när det förbittrade folke tiga skäl till sitt hat, hvarföre att tillskrifva det latourska mord. tiver än hbopens begär att sjelf utkraf på en man, hvars höga embet: flytande vid hofvet enligt dess o Thonom oåtkomlig för lagens a: Iskyndade reaktionspartiet att fö Jakt af folkjustice för en med un: Igar köpt illbrard, och denna fric Ides genom den reaktionära pressen Iver heia Europal — Låtom oss granska orimligheten af denna dist. Igerske ministern Ludvig Batthys de i sina händer Latours bref i det ojäfaktiga beviset på ministe: Ihet — skulle, i det ögonblick d inför lagen ställa honom till rä Träkenskap för bans handlingar, b vete och svärta Ungerns rena Imed ett köpt mord?! Det orim dant handlingssätt är dagsklarti; Is ymt af misstanke, att gref kunde vara saker till en så förka försvinner då man granskar gre Iregående lefnad samt hans ädla Shed SR OJ 3 EE I men hvarje Batthyanyi ridderliga Ikarakter. Lyckligtvis för den :ngnes I minne finnas, utom de nu anfö n anIdra bevis, som måste förstumma d: skaste Iförtal. Så väl före som efter det vurska Imordet uppträdde dit ultrademo Itiet ofta med skarpa förebrårlser Batthyanyi för hans ständigt visade moderaItion. Man förebrådde hono a isyanc:het med bitterhet att han, genom det v: iilestånd Ihan beviljade Jellacic den 29 Sep ; Iskulden till banens räddning med öfvorle na af sin här. Kort efter Oki volutionens utbrott läste man uti el ratiskt blads korrespondens från Pesth följande: Förre premierministern, grefve Ludvig Bat-thyanyi; som, genom sin eftergifvenket för hofppartiet, förlorat sitt förra anseende, och icle vågar återvända hit (till Pestb), bar med Bie senburgska landtstormen gått mot Joliscie och dervid brutit sin högra arm. Numera beklagar man den olycklige grefven, :segan man blifvit öfverlygad att han, genom sin svaghet och sin politiska kortsynthet, vållat de olyekor, som varit nära att kosta Ungern dess politiska frihet och sjelfbestånd., — Vi fråga nu hvarje tänkande läsare om det är rimligt att en man, som för att vinna sitt partis syften varit i stånd att med mord röja sina motståndare ur. vägen, skulle af samma parti blifva beskylld för eftergifvenhet för hofpartieta, samtatt genom denna eftergifvenhet hafva störtat Ungern i förderf? : Ehuru ofvanstående omdöme af korrespondenten från Pesth innefattar stor öfverdrift, visar det dock att Batthyayis popularitet i Ungern minskats just i anledning af hans alltför stora moderation, och att så verkligen var fallet, vet hvar och en som vid denna tid följde med dagens händelser. Batthyanyi.ogillade Kossuths energiska steg efter kroaternas infall i landet, och drog sig derföre från de allmänna ärenderna.: Men då han vid Windisch-Grätzs tåg mot Pesth deltog uti en deputation från staden för att bönfalla om skonsamhet mot densamma, fängslades han öch afsändes till Wien. Man har således haft god tid på sig att ransaka öfver denne mans handlingar. Sjelfva dödsdomen innefattar ej ett ord om någon delaktighet i Latours mord. Grefven dömes till döden för sina åtgärder såsom minister. — Sjelfva domen innebär således en vederläggning på den grofva beskyllningen. Icke desto mindre läser :man i Tiden för d. 20 dennes följande utgjutelse: Om de älskliga gullgossarnes illdåd veta herrarne (sEuroppas radikaler) platterdings intet; allt sådant pbestrides, förnekas; när det påpekas så är det pidel dikt af reaktionsligan,. Ett färskt prof pmå anföras. Aftonbladet berättade sist att pLudvig Batthyanyi blifvit dömd till döden, pmen förteg, att. domskälet var det, att denne rebell bevisligen deltagit i Latours mordy. Sådan är den rättvisa, som i de reaktionära pladen vederfares hvar och en af motsatta åigter, blott han en gång blifvit höljd af deras kymfliga tillmälen. Sedan wienerhofbladen itgjutit. all sin. galla mot den ädle ungerske nagnaten och skymfat hans ära genom beskyllingen för delaktighet i ett mord, nödgas de, enom publicerandet af dödsdomen, vederlägga ig sjelfva och vidgå en vanhederlig lögn ; men lit detta utgör likväl intet hinder för proessor Palmblad i Upsala, att inför det allmänna ettets domstol framträda med den oförsynta ikten: att Aftonbladet förtegatn ndomskälet, om enligt Tidens försäkran var: natt denne ebell bevisligen d:-lUagit i Latours morda!! Vi kunna här ej neka oss att göra en jem;irelse mellan tvenne den ungerska revolutioens män, och den behandling de rönt. Den ene af dessa, general Görgey, har onekgen tillfogat den österrikiska armen de djuste kränkningar, de största förluster; Winsch Grätz, Welden, Wohlgemutb, Haynau och utligen ryssarne, alla lärde de sig i honom ukta Ungerns skarpaste slagsvärd; och med pen i hand, i spetsen för Ungerns fruktansrdaste hjeltehär, gaf han sig på nåd och åd, obekymrad om sina tappra kamraters e — och nu lefver han ett obekymradt lif Klagenfurt, i hvars grannskap den förut omedlade f. d. majoren i kejserlig tjenst, ent tyska blads berättelser, lagt sig till ansena länderier. Äfven han beskylles för deltighet uti ett mord, nemligen På förut ommnde grefve Zichy, kommendanten på fästngen Stuhlweissenburg, hvilken stod i hemt förstånd med Latour och Jellacic, samt bundit sig öppna fästningens portar för ban, men som, då hans förrädiska afsigter uppktes, fängslades, ställdes inför krigsrätt, döm5 till döden och afrältades. Denne grefve Mivs hrodan Ko vsk ass