Aftonbladet – 30 oktober 1849, sida 1

Idöd utanlör Wiens portar, samt de hstiga agtItationerna inom desamma, och kejserliga hufvudstaden blifvit ställd under Weldens fuktel, lansåg reaktionsligan ej längre nödigt att dölja sina planer mot Ungern; man afkastade masken ,loch uppträdde med förkrossande hån emo folkrättens försvarare. Det skulle föra oss alltför långt från vårt egentliga ämne, att här ingå uti en historik löfver alla de märkliga omständigheter, som äro förknippade med Oktoberrevolutionens utI brott och Wiens fall. Vi nödgas således enIdast med lätt hand vidröra de stämplingar, hvarigenom det lyckades reaktionsligan alt Isöndra demokraterna uti tvenne fraktioner, ; som alltmera aflägsnade sig sins emellan, tills de slutligen stodo fiendtliga m t hvarandra. ÅA ena sidan sökte man genom besoldade ageater reta proletärerna, pöbeln, lazaronernax, Iden roflystna hopen, tjufvar, skälmar och missdådare, såsom det hette i hofbladen, till ,excesser och våldsamheter, under det man lik.Itidigt bearbetade börsens, köpmanskårernas och I handtverksföreningarnes medlemmar — med få -lord bourgeoisien, kapitalisterna och de stilla i r landena, så att en panisk bäfvan för det gräs. liga pöbelväldet, intog deras sinnen. I brinnande färger målade man terrorismens och .kommunismens alla fasor så att säga på hvarje husknut, inför de förskrämde borgrarnes ögon, under det man förgäfves uppbjöd alla krafter att förmå akademiska legionen, mobilgardet och .Ide beväpnade proletärerna att lemna Wiens , ) vallar, för att med excesser och terrorism mot I de konspirerande borgrarnen injaga skräck Ihos dessa för den röda republiken. Ty Aulan loch mobilgardet, lifvade af patriotism och ädelt I frihetsnit, bestodo med heder det försåtligt framlagda profvet; men det gafs dock i Wien, såpsom i hvarje annan större hufvudstad, en mängd I vanfrejdade och förtappade varelser, som med -) beredvillighet gingo reakionsligans ärenden, mot dess med fulla händer utströdda guld. Men till mensklighetens heder såg man då dessa legda våldsverkare, som med rånande och mordbrännande hand spredo oro och fruktan i staden, Jefterspanas, gripas, samt på bar gerning till lifI vet straffas, just af de nbeväpnade proletärernay ! Då den ungerska hären, efter att hafva tor talt slagit -Jellacic och jagat hans sprängda kroatKorder öfver gränsen, stod färdig att ila till wienarnes hjelp, och Kossuth afsände en depeschhvaruti-han förklarade att magyariska armen stod färdig, att vid första kallelse från Wiens kommunalråd framrycka till hufvudstadens undsättning, men att han utan en sådan kallelse ej ämnade gå öfver gränsen, emedan detta steg skulle gifva Ungerns uppträdande skenet af ett anfallskrig mot Österrike, förstod reaktionsligan så bedrifva saken, att den åsigt gjorde sig gällande inom kommunalrådet, enligt hvilken ungrarnes kallande till hjelp förklarades för en förtviflans åtgärd, som skulle afskära all möjligh:t till försoning, och derföre endast i yttersta nödfall borde anlitas. Men I just detta dröjsmål afgjorde Wiens öde; tyl Jellacic fick derigenom tid att förena sig med! den österrikiska armen under Auersperg, samt den böhmiska och mähriska under furst Windisch-Grätz, hvars talrika artilleri afgjorde stridens utgång till de kejserligas fördel, då un-. gerska hären ändtligen den 30 Oktober angrep . de förenade kejserliga trupperna vid Sehwe-. chat. De kejserliga räknade nu 66 bataljoner infanteri, utgörande 79,200 man, 5 kavalleriregementen och 220 kanoner, hvaremot den angripande ungerska hären, enligt Windisch1 Grätzs uppgift, blott uppgick till 22,000 man, l som medi oförskräckt mod kastade sig mot Windiseh-Grätzs högra och Jellacies venstra flygel, under det Messenhauser, i spetsen för wienernationalgardet, mobilgardet och akademiska legionen, gjorde ett häftigt utfall. Men hvad som en vecka förut. kunnat med visshet om framgång företagas, var nu ett fruktlöst öfverdåd, som efter några timmars blodig strid slutades med de kejserliges fullkomliga seger. Innan vi öfvergå från Wienerhändelserna till de specielt ungerska angelägenheterna, vilja vi uppehålla oss ett ögonblick vid ett faktum, som äger ett ökadt intresse, emedan det står i nära sammanhang med den mot ungerska premierministern Louis Bathyanyi af hofbladen riktade beskyllningen, atl han skulle genom atdelandet af penningar hafva förorsakat morlet på ministern Latour. Förbittringen mot ; nämnde minister hade sin grund deruti, att? ans hemliga förstånd med Jellacic blifvit ålagalagdt genom en i ungrarnes händer råkad brefvexling mellan banen och ministern, Lafe our, som offentligt inför riksdagen nekade till in delaktighet i detta förräderi mot Ungern, ifverbevisades likväl derom genom en sällsam ändelse. Då en af hans agenter grefve Zichy, om på allt sätt i hemlighet bistått Jellacic ch lofvat åt honom öfverlemna fästningen f; tublweissenburg, öfverbevisades om förräderi ch fängslades, fann man nemligen uti hans örvar en summa af 600,000 gyllen, som, jemte ; n skrifvelse från Latour, skulle af honom öf-!,.? erlemnats till banen. Batthyanyi erhöll uppdis raget att, på grund af detta nya bevis på La-sg), ours stämplingar, fordra upprättelse i Wien,! ch underrättelsen om detta Latours skändliga ;rräderi uppretade till den grad Wiens beBIkning mot ministern, att myndigheterna ej, irmådde rädda hans lif undan den ohyggliga ä Ikjustice, för hvilken de kroatiska kabalernas il dare slutligen föll ett offer. : Ingen skall å ena sidan gilla det sätt, hvar-lljoj å Latour straffades för sitt brott, men å anlig ra sidan torde väl knappast de hätskaste partiakt än våga ett försvar för det gröfsta riksförderi. Man tänke sig en minister, beklädd ed kejsardömets i detta ögonblick vigtigaste ;h ansvarsfullaste post, och som, i åtnjutan; af monarkens och folkets förtroende, äger ner Il sin disposition alla de krafter landet förlär år erbjuda, för att medelst deras samvetsdes anna användande befordra kejsardömets väl:!z7;o e ( a s MH JA fru vaj väl ben när nin ligt förl