Aftonbladet – 29 oktober 1849, sida 2

satte sig med att organisera väpnadt motstånd mot regeringen. Derefter lemnas en detaljerad historia af händelserna under sjelfva demonstrationsdagen den 13 Juni. Efter denna redogörelse, hvilken liksom hela akten i det hela icke innehåller något nytt, heter det: Detta är de allvarsamma fakta, som bevisa att en sammansvärjning ägde rum och att denna skulle bringas till utförande den 43 Juni. Af talrika dokumenter ser man att en sammansvärjning var utbredd öfver hela Frankrike. Signalen väntades. Den gafs från Paris; den spreds och gafs till och med förtidigt af åtskilliga dagblad och klubbar. Allvarsamma oroligheter utbröto i flera departementer; i beslag tagna bref, hållna tal och en mängd fakta lemna intet tvifvel öfrigt angående ursprunget och den vidsträckta utgreningen af denna storartade resningsorganisation. Undersökningar inför provincialstädernas domstolar hafva i detta afseende lemnat tydliga och talrika bevis. Härefter indelas de anklagade i fyra kategorier. 1) Comit democratique socialiste des lections — Commission des Vingt-cinq; 2) Comitå de la Presse; 3) Reprsentants du Peuple; och 4) Artilleurs et Autres; — Garde Nationale; — Manifestation. Under den sista rubriken förekomma Guinard, Kersausie, Forestier, Etienne Arago, m. fl. Af de anförda brefven är ett, som börjar på detta sätt : REpublique Franrgaise. Libert, Egalil, Fraternite. Comite democratique socialiste des elections. Paris den 47 April 1849. Medborgare! Förrädiska ministrar mot folkets heliga sak hafva vågat föreslå nationalförsamlingen att intervenera i Italien, för att der störta den republikanska prinReipen ... Brefvet slutar så här: Om, i trots af det republikanska Frankrikes önskan, en menedig och vansinnig regering skulle vilja ytterligare fortfara i denna gudlösa sammangaddning mot folkens frihet och återuppsätta påfven på en thron, som blifvit krossad af den enda verkliga makt, folkmakten, då skole vi i det folks namn, som sändt oss hit, säga till alla representanter af Berget: Påkläden edra skärp, nedstigen på gatan och sägen till folket, att resning är den heligaste af dess pligter. Varen derom öfvertygade, medborgare! Folket skall besvara sina representanters rop, det skall skipa rätt med dessa royalistiska pygmåeer, som i Frankrike skulle vilja återupprätta den för alltid störtade monarkien. (Undert.) LAbbe H. Montlouis. Anklagelseakten slutar med yrkande på tillämpDing af art. 87, 88, 89 och 94 af Code Penal, modifierade af art. ö utaf konstitutionen af den 4 November 4848. Den är undertecknad på följande sätt: Fait å Paris, au parquet de la haute-cour de justice, le 29 Septembre 4849. Le Procureur-gneral prås la haute-cour de juStice, J. Baroche.n