Aftonbladet – 27 oktober 1849, sida 2

Något om Stockholms Rådhusrätts organisation, . Aftonbladet meddelade för några dagar sedan protokollet öfver den rådplägning, som rörande detta ämne förekommit hos hufvudstadens herrar femtio äldste, och läsaren torde af de utförliga yttranden, hvarmed skiljaktiga meningar dervid blifvit utvecklade, redan hafva haft tillräcklig snledning att bilda sitt omdöme i frågan. Likväl anse vi ett och annat, som vid tillfället blifvit anfördt, skäligen kunna föranleda pressen att, i betraktande af sakens vigt, ytterligare uppehålla sig dervid några ögonblick. Det synes dessutom lika angeläget att med uppmärksamhet följa öfverläggningar och beslut hos de kommunala myndigheterna, som regeringens åtgärder; ty om oriktiga föreställningssätt eller konsiderationer erhålla öfverhanden bland de förstnämnda, så är det fara värdt att allmänheten, som i längden icke undgår att varseblifva sådana fel, skall förlora det förtroende den bör bafva för kommunalväsendet när det lifvas af en verklig oeh uppiyst allmän anda, samt föredraga att hellre låta sig beherrskas af en eller några få personers godtycke, än af en principlös pluralitet. Af det ofvannämnda protokollet finner man, att tvenre ledamöter, hrr Schartau och Schwan, med talang och sakkännedom visat, hurusom tillvaron af illitterata rådmän inom Stockholms magistrat är en oegentlighet, att icke säga en orimlighet. Etwt betydligt och öfvervägande antal i öfrigt aktningsvärda medlemmar af de äldste hafva deremot förfäktat dessa illiterata personers qvarblifvande. De skäl, som blifvit andragna till stöd för denna åsigt, vederlades visserligen på ett i vårt tycke segrande sätt af de tvenne nyssnämnde talarne; men då pluraliteten i allt fall återkom till sitt påstående, som äfven grundlade resultatet af voteringen, torde ännu några ord kunna lämpligen tilläggas för att belysa frågan. I allmänhet bör det kunna antagas, att ett hufvudmotif för dem som röstat för de illiterate rådmännpens qvarblifvande varit, att fasthälla grundsatsen af sjelfstyrelse uti förfäktandet af den rättighet, som städernas borrerskop af ålder baft, alt styras municipalt af