LITTERATUR. Forn-Svenskans (Svensku ok Gözku) och FornNorskans (Norrenu) språkbyggnad, jemte ett Bihang om den äldsta Runskriften, framställd af P. 4. Munch; Sthm hos Z. Hzeggström 1849, 144 sidd. 8:o å 1 rdr 40 sk. bko. Det måste förekomma oss i Sverige glädjefullt och betecknande, att se en norrman skrifva och utgifva en bok på vårt språk, och om vårt språk. Christianiauniversitetets professor ihistorien, hr P. A. Munch, är ett i nordiska litteraturen redan bekant namn. För tvenne år sedan utkom i Christiania en af honom och hr C. Unger gemensamt utarbetad grammatik öfver gamla Norskan (Det oldnorske Sprogs eller Norrenasprogets Grammatik). Närvarande arbete är grundadt derpå; likväl har det under omarbetningen blifvit så tillökadt, att förf. sjelf anser det som ett alldeles nytt. Den ena halfdelen af ämnet, nemligen Fornsvenskan, rör oss begripligtvis närmast; men detta ensamt skänker ändock ej boken dess högsta intresse för oss. Detta finna vi i några historiska vinkar rörande hela Nordens forntid, hvilka vinkars uppfinning och meddelande väl icke uteslutande tillhöra hr Munch, men verkligen förtjena kallas nya, och på sätt och vis måste betraktas såsom öppnande en hittills icke synnerligen beträdd bana för vår gamla nordiska häfdforskning. Här gifvas några utsigter öfver vår forntid, som ännu endast, att vi så må säga, sporadiskt varsnas i arbeten, för öfrigt vidt skilda från hvarann, hvad den yttre existensen vidkommer, men till den inre riktningen pekande ungefär åt samma håll. Vi utbedja oss läsarens uppmärksamhet för några ord härom, och anhålla, att hvad vi hafva att säga, icke milte anses som ett för stort sidosprång från hr Munchs språklära; helst ett historiskt spörsmål synes på väg att utbilda sig till en icke så liten litterär tvist emellan några af Christianias lärde å ena sidan, och de i Köpenhamn residerande islandslärde (Grimur Thomson m. fl.), å den andra, angående rätta begreppet af ordet Norren och Norrwenalitteraturen i allmänhet, antingen nemligen denna bör betraktas under synpunkten af endast Norsk, eller af en hela den Skandinaviska norden tillhörande egendom; hvarföre saken väl förtjenar att omtalas. Hr M:s bok består af två afdelningar: den egentliga Språkläran, och framför den ett Företal på 49 sidor. Det är detta företal, som vidrörer de här omnämnde stridspunkterne. Hr M:s historiska sattser gå hufvudsakligen ut på att åt Norge vindicera hela den hittills så kallade Isländska litteraturen, äfvensom att bevi