Aftonbladet – 23 oktober 1849, sida 1

UTRIKES. De i dag ankomna danska tidningar gå till den 19 Okt. DANMARE. Kapten Hartmann af den preussiska generalstaben skall: nyligen, enligt en tysk tidning hasza till ståthållarskapet i Kiel framfört Preussens ultimatum, nemligen den bestämda fordran att ovilkörligen erkänna regeringskommissionen i Flensburg. Han skall hafva erhållit ordres att qvarblifva i Kiel, till dess han får definitivt svar. : Prinsen af Noer har ankommit till Hamburg och rest norrut. Kammarh. Dirckinck-Holmfeld hade den 13 d:; en privat audiens hos konungen af Hannos ver och öfverlemnade vid detta tillfälle en skrifvelse från konung Fredrik VIL Generalmajor Schleppegrell, har blifvit utnämnd till högste befälhafvare öfver ön. Als efter förre kommendanten de Meza. Mamsell Henriette Nissen har gifvit koncert på kongl. teatern i Köpenhamn och vunnit stort bifall. Den adress, som 63 aktade medborgare i Köpenhamn låtit utgå till underteckning som ett uttryck af den allmänna tacksamheten för det bistånd svenska och norska frivillige. lemnat Danmarks sak, lyder sålunda. Vor broderlige Hilsen! Medens vi Danske med rörte og taknemmelige Hjerter tiljuble vore egne hjemvendende Krigere vor Hilsen, gribes vi af den samme Taknemmeligheds Fölelse imod vore heltemodige nordiske Brödre. Da vort Fedreland i Fareis Stund reiste sig til Nödverge, til Forsvar for sin Ret og Selvstendighed, til Vern for sit og Nordens x!dgamle Grendseskjel, da trengte Kampraabet frem hinsides Sundet. Og ikke forgjeres löd det iblandt Nordens Urfjelde: mangen herlig Yngling, mangen del Mand ilede hid fra den fjerne Arne og stillede sig i de Kiempendes Rekker. Med höimodig Djervhed have I, vore Fostbrödre! paa Farens Dag blåridet Blod med vore egne Krigere; i vor moderlige Jord bevares Stövet af Eders faldnve Helte. At frede om disses Minde skal vere os en hellig Pligt; deres og Eders Navne skullg vere indskrefne med uudslettelige Runer i Dannerfolkets Hjerte. Vel er Trengslernes Tid endnu ikke omme: snart ville maaskee Danmarks Sönner atter nödes til at drage Sverdet imod overmodige og underfundige Fjender, men ikke destomindre föle vi allerede nu — medens Vaabnene hvile for en Stund — en Jevende Trang til att udtale for eder, I dyrebare Bröde Dannemiends varmeste Tak og hjertligste Hyling. For ethvert Offer, I have bragt Danmarks hellige Sag, der er Retferdighedens og Frihedens, velsigne Eder Gud. Kjöbenbavn i September 1849. FRANKRIKE. I redogörelsen för utskottsbetänkandet i den romerska frågan gick Thiers genast öfver till den politiska frågan, emedan den financiella punkten endast angick sparsamma och nödvändiga, för en ockupation till 1849 års slut, dock tillräckliga summor mot hvilka, enligt utskottets åsigt, ingen invändning kunde göras. Thiers ord voro följande: Då den i sina ädla afsigter så bittert gäckade påfven för tre år sedan gaf de italienska furstarne signalen till politiska och sociala reformer, hoppades alla tänkande menniskor, att Italien skulle med klokhet inträda på den väg, som Pius IX öppnat för detsamma; att det derpå skulle gå framåt med måtta och ihärdighet, och att det icke ännu en gång skulle sätta sitt väl på spel genom oklokt brådskande; att det i några stater skulle nöja sig med administrativa reformer, som bilda förberedelser till framtida politiska reformer; att det i andra stater icke skulle tänka på att öfverskrida gränserna för den konstitutionela monarkien, för hvilken Italien knappast är moget; att det,