pStockholms stad, enligt 1848 års summariska präkningar, hvaraf inhemtas följande: Af landets och städernas skattebidrag, bestående uti: : Statsmedel . so sc. os . 3,389,499: 25, — Riksgälds dito . . . . . . 2,245,740: 40. 4. Diverse verks dito -. . . . S05,734: 47. 3. Annorstädes debiterade dito . 448,404: 48. — Summa 6,689,376: 4. 7. hvartill komma de den 4 September 4848 utestående restantierna för år 4847 och föreg. åren 419.459: 31. 9. — en eller tillsammans rdr 7,108,545: 355. 9. nafva blifvit: Afkortade . . cs . . . . B27,9249: 47. 4. Anordnade . . . . . . 480,785: 36. 9. Levererade inom tiden för summariska räkningarnes afgifr vande . . . . . . 5,645,063: 43. 6. så att vid samma tid i landet såsom restantier innestodo . 485,446: 4. 3. Summa 7,108,515: 35. 9. hvilka restantier bestå uti: 4848 års Statsmedel . . . . 493.586: 17. 3. Riksgälds dito . . 66,972: 40. 6. Diverse verks dito . 27,930: 40. 14. Arnorstädes debiterade dito . . . . 8 922: 49. 10. Summa 29297,431: 10. 6. samt äldre årers restantier . . 187983: 44. 44. Tillsammans rdr 485446: 4. 3. Vid jemförelse mellan 4847 och 1848 årens krono-uppbörd, finnas öfverstiga för det sednare året: Afkortningar med 87,353: 31, 4, Levereringar med 159,859: 44, 7, hvaremot anordningar understiga med 417,859: 40, 3, och restantier likaledes med 76,977: 28, så att skillnaden, hvarmed 4848 års uppbörd på det hela är större än föregående årets, utgör 452,376: 4, 8, Restantiernes belopp befinnes, enligt samma jemförelsetabell, vara högre än föregåerde året uti Gottlands, Calmare, Jönköpings, Malmöbus, Götheborgs, El!sborgs, Nerikes; Wermlands, Gefleborgs, Jemtlands och Norrbottens län, samt Stockholms stad; men deremot -ringare i Upsala, Stockholms, Södermarlands, Östergöthblands, Blekinge, Kronobergs, Christianstads, Hallands, Skaraborgs, Westmaniands, Kopparbergs, Westernorrlands och Westerbotiers län. a — Sednaste tidningar meddela, att Mr Christopher Hughes, som många år var Förenta Staternas sändebud härstädes, afled i Baltimore, der han de sednare åren varit bosatt, den 138 sistl. Sept., 64 år gammal. RR — Följande intressanta bref från general Wysocki, som kommenderade den polska legionen i Ungern, till en officer i Konstantinopel, förtjenar meddelas såsom ett intressant bidrag till historien om det bemötande de ungerska flyktingarne rönt i Turkiet... Brefvet är skrifvet såsom svar på divanens förslag att flyktingarne måtte antaga mahomedanska trosläran, för att derigenom försäkra sig om de turkiska myndigheternas beskydd emot czarens fo:dringar. Widdin d. 19 Sept. 1849. Dyre Bielinckil 4 Jag har bekommit ert bref från Konstantinopel. Detsamma är synbart skrifvet under det första intrycket af tilldragelserna, då edra tankar blott voro sysselsatta med att utfinna en möjlighet för vår räddning. Nej, sådant får ej ske) — Vi få ej lyssna till turkarnes förslag, ty det skulle vara omöjligt att dervid lugna våra samveten: Om vi anse ex man för föraktlig, som af egoistiska skäl ombyter politiska åsigter: hvad skulle vi väl då säga om den, som, för sin personliga säkerhets skull, öfvergåfve sina fäders tro? Ännu mer: ni måste återkalla i ert minne, att vi här icke äro att betrakta såsom privatmän, utan såsom hela nationens representanter. Huru skulle vi väl kunna tillåta oss, att genom ett skurkstreck, genom en outplånlig skamfläck, skända vår nations karakter?! Hvad skulle väl folken och efterverlden säga derom? Nej, ännu en gång nej! Hända hvad som hända vill, vi skola ej vanära Polens namn! Jag ber er i mitt eget, och i hela nationens namn, att ej inlåta eder med turkarne i någon underhandling rörande detta förslag; ty genom en sådan gerning skulle turkarne ådrega sig sjelfva så väl-som oss en evig vanära.. Hvad angår eder fråga: huru ni har att förhålla er emot sultanen och bansregering, så må ni göra allt som står i eder makt, för att rädda denna hand full af menniskor ; men erinra er att vårt lands och vårt namns ära måste vara första vilkoret dervid. Vår säkerhet är mindre väsendtlig. Jag omfamnar edåer upprigtigt. Josef Wysccki.n