Aftonbladet – 18 oktober 1849, sida 2

— Uppå derom gjord ansökning, har regeringen förunnat provisorn ÅA. Landin anstånd, intill den 1 Oktober 1830, med afsynandet och öppnandet af det apotek, som han förlidet år fått tillstånd att anlägga i Motala köping. (A.P.) — Summarisk uppgift till Svenska läkaresällskapets protokoll, tisdagen den 46 Okt. 1849, angående sjukdomstillståndet i hufvudstaden under nästlidne vecka: Sjukligheten något i tilltagande. Katarrher, rheumatismer och skarlakansfebrar talrikast förekommande; dernäst halsflusser, frossor, lunginfiammationer, nässelfebrar och påssjuka; några fall af diarrhe, gastrisk och nervös feber, gulsot, vattkoppor och koppor. På kongl. Serafimerlasarettets medicinska afdelning : ökad sjuklighet; exacerberande chroniska sjukdomar, isynnerhet bröstsjukdomar, rheumatismer, lunginflammationer och några nervfebrar. På den chirurgiska afdelningen: svåra diarrheer, af hvilka några varit blodiga, och fyllerigalenskap. På kongl. Garnisonssjukhuset: frossor, lunginflammationer, fyllerigalenskap, blodiga diarrheer, gastriska febrar och ett fall af gastriskt nervös feber. På provisoriska sjukhuset: 2 nya fall af koppor. På båda Barnbördshusen: friskt. ARNES — Landshöfdingeembetet på Gotiland. Uti bref från Gottland yttras, att man der med mycken nyfikenhet väntar att få förnimma huruvida landshöfding skall blifva utnämnd före vintern, och att denna nyfikenhet tillika är blandad med en viss farhåga för ett rykte, som blifvit gängse, att sysslan tilläfventyrs vore på vägen alt lemnas åt en viss generalmajor, som redan är mellan sextio och sjuttio år gammal; en ålder, då man i allmänhet icke mera kan äga nog kraft i behåll att helt och hållet gå i lära på en ny sysselsättning af den mest maktpåliggande art. Det är onekligt, att bäri ligger någon sanning. Hela verlden vet, alt landshöfdingeembetena enligt instruktionen äro de mest omfattande sysslor som finnas här i landet, och att deras bestridande fordrar tillämpning af en massa olika lagar och författningar så väl tillhörande den civila och brottmålslagen, som kamerala och ekonomiska, jemte en mängd sershilda administrativa instruktioner och regl-menten. Om nu en landshöfding utnämnes, som icke förut känner till emhetet eller utöfvat detsamma, så måste han antingen lära sig känna så väl det hufvudsakligaste och vigtigaste af alla dessa författningar, som ortens plägseder, eller också stadnar han i okunnighet om sina iåligganden och blir en klen landshöfdinge. Af denna orsak låter det med skäl säga sig, att en man, som redan är i den återgående åldern, icke gerna skall kunna till länets och landets båtnad hinna göra sig tillräckligt bemmastadd med allt detta, och att regeringen handlar mycket orätt och styfmoderligt mot en pravins, om den skall betraktas såsom pension eller reträtt åt en redan nära uttjenad och öfver den vanliga pensionsåldern hubnen militär. —L