Aftonbladet – 18 oktober 1849, sida 1

göres hos Hand UTRIKES. De med dagens Stralsundspost ankomne utländska tidningar gå från Paris, Frankfurt och Wien till den 10, från Hamburg till den 12 samt från Stettin och Berlin till d. 13 dennes. DANMARK. Tvenne bataljoner preusiska trupper berättas ytterligare hafva blifvit beordrade från Berlin för att förstärka preussarne i Slesvig. Detta tros hafva skett på begäran af grefve Eulenburg, som härigenom vill gifva mer eftertryck åt de mått och steg som skola vidtagas. Generalsuperintendenten Nielsen hade d. 10 d. sammankallat en församling af andlige. Ungefär 60 prester hade ankommit, dock få från Nordslesvig. en M. L. Selling vid Jerntorgåt. FRANKRIKE. En fransk tidning yttrar följande: Fyra fraktioner skola uppträda i den romerska frågan: Först ultrakatholiker, legitimister och absolutister, med Montalembert i spetsen, som bland andra vackra saker påstår, att man skulle återinföra folksuveränitetens republik, om man beviljade romarne skattebevillniogsrätt. Vidare den förra venstra sidan, Foltairianer och Skeptiker, hvilka beklaga expeditionens olämplighet och efter husbehof till och med tadla påfven, men heldre låta allt gå sin gång, än de vilja kompromettera oss inför de absolutistiska makterna i Ryssland, OÖsterrike och Preussen, af hvilken orsak de rösta för truppernas hastiga återkallande och påfvens understödjande quand måme. Hr Thiers — icke Thiers af 1830, icke heller af 1840, ja icke en gång af 1847, utan Thiers af 1849 — är anförare för detta parti, understödd af Montalembert, Mole, Beugnot, de Broglie, Janvier 0. 8. V. Emot dessa tvenne fraktioner se vi i andra lägret de män, hvi!ka vilja upprätthålla Frankrikes interventionsrätt vid de nya institutionernas skapande i Rom och anse påfvens manifest innehålla alltför knappa koncessioner. Denna åsigt, representerad af Tiers-partiet, venstra sidan och Bonapartisterna, har i det s. k. romerska utskottet hjelpt in Victor Hugo, till Hvilken Ney de la Moskowa, Casabianca och Chaper sluta sig. Hvad nu slutligen Berget beträffar, så hafva visserligen dess ledamöter allt ifrån början tadlat expeditionen, men komma sannolikt att i dessa och andra frågor sluta sig till nyssnämnde liberala nyans, emedan Berget ämnar afsäga sig det som en pa rodi klingande namnet Montagne och för sin egen skull konstitutionalisera sig, emedan det börjar anse ett sådant steg vida bättre befordra partiets intressen, än uppror och emöter., Så stodo sakerna den 7 dennes Den 9 skref e2 korrespondent följande: Det s. k. romerska utskottet bestämde sig i går nästan enhälligt för bifall af regeringens politik i den romerska frågan och för erkännande af påfvens manifest. Endast Vietor Hugo stod fast och kämpade med ädeit mod och stor vältalighet för Roms frihet. Thiers blef utsedd till utskottsreferent. Utrikesministern de Tocqueville har dessutom i en utskotts-session meddelat gynnsamma depescher från Rom och anmärkt att denna lyckliga vändning lätt kunde omintetgöras genom en passionerad debatt i nationalförsamlingen. Den 8 och 9 dennes föreföll häftiga debatter i nationalförsamlingen, i anledning deraf att Pelletier uppträdde med största häftighet mot ett utskottsbetänkande, som helt enkelt afstyrkte all diskussion om hans motion rörande nödens afhjelpande och proletariatets upphäfvande. Majoriteten dels knotade, dels skrattade. Berget stormade och väsnades. Charles Dupin, broder till presidenten, förlöjligade Pelletiers förslag, som går ut på att stifta 3000 banker, med 3000 utmärkta bankirer såsom direktörer och ungefär 36,000 öfriga embetsmän, som skulle förorsaka en årlig kostnad af 52 millioner. Dessa banker skulle upptaga lån mot 5 procent och sedan under statens kaulion gilva lån mot 3 procent åt! hvar och en af folket. Resultatet af denna Iupins analys af Pelletiers motion blef, att han återtog sin motion, hvilken icke destomin-: Ire blef föremål för omröstning och förkastales med 433 röster mot 5. Charles Dupins tal, som är rigtadt mot so-i ialismen i allmänhet, skall utspridas i 100,000 l x. öfver hela landet. Presidenten Dupin skall rafva blifvit så rörd öfver sin broders tal, attli än ERROR RS OO OO OO RO RR RNE EEE