Aftonbladet – 17 oktober 1849, sida 3

Med hufvudbyggnaden är vidare, genom en ofvantill betäckt gång, med öppningar åt ömse sidor genom tvenne bågar af mycket vid spänning, förenad en lägre belägen och mindre (envånings) byggnad, hvilken är, liksom:den förra, försedd med platt tak och murkrans. I denna byggnads källarväning är inrättadt ett stort kök, med dithörande rum. Ofvanpå den är serveringsrummet och en stor matsal, hvarti!ll hufvudingången är från den betäckta gången, hvilken förenar begge byggningarne. Att dömma efter de redan färdiga, sköna ritningarne, hvilka lära vunnit H. M:ts synnerliga bifall, och hvilka, utförda med yttersta omsorg af arkitekten och de två konstnärer (Tidemand och Frich), hvilkas arbete här komma att anbringas, ända intill den minsta detalj bestämma matsalens blifvande utseende, torde detta rum blifva det vackraste i hela byggnaden likasom det i präktig utstyrsel fullkomligt låter mäta sig med stora salongen. Afven här skola användas panelningar af rikt skuren ek, och de af dessa innefattade fälten fyllas med stora landskapsmålningar af hr Frich. Frisen under loftet, hvilket äfven praktfulit siras, består, utom af snidverk, derjemte af åtta medaljonger (fyra å hvardera långsidan) och två rektangelformiga fyrkanter (hvardera med två medaljonger å ömse sidor). Alla dessa fält skola innesluta målningar af Tidemand, med en serie framställningar af betydelsefulla momenter i den norske bondens lefnad. Dessa målningar komma att utföras på zinkplåtar, hvilka fastskrufvas i väggen och arkitektoniskt infattas af panelzingen, såsom i ramar. I dessa dagar har arkitekten afslutat öfverenskommelse med landskapsmålaren Gade om 4 stora taflor, som skola uppsättas i väggarne uti H. M:ts gemak i andra våningen. De ämnen som på dessa taflor framställas, skola tagas från skådeplatsen för Frithiofs saga, i synnerhet från Framnäs och Balestrand. (P. T.) Jernvägen till Kalifornien. Den af mr Whiney föreslagna jernvägen till Kalifornien har begynt tillvinna sig så mycken uppmärksamhet i Nordamerika, att man tror kongressen komma att bevilja de af Whitney framställda vilkoren för detta kolossala företag, sedan 19 stater redan gillat dem och flera bland dem ifrigt yrkat bifall dertill, samt det vid sista kongressen till förslagets granskning nedsatta utskott förklarat att förslaget vore lika enkelt som storartadt och icke ansågs möta några oöfverstigliga svårigheter. Enligt Whitneys förslag skall jernvägen börjas vid sjön Michigan, dit sjöfart från Newyork redan är öppen, och fortgå i nästan rak sträckning till San Francisco. Whitney begär intet omedelbart understöd af allmänna medel; men deremot att kongressen måtte öfverlåta honom 30 miles (5 mils) land på ömse sidor om jernvägen, en landsträcka som för närvarande är en ödemark, nästan utan allt värde. Berättigad att förfoga öfver densamma, vill han till en början afyttra så mycket deraf, som ligger långsåt de första 10 miles af jernvägen. På samma sätt vill han fortgå vidare, och sålunda låta den redan färdiga jernvägen blifva den allmänna farvägen för en bebodd landsträcka, hvars innevånare behöfva den och kunna beskydda den mot indianernas anfall, i min som den utsträcker sig vidare genom de förut obebodda trakterna. Hela sträckan, 800 miles (120 mil), beräknas blifva färdig på 15 år; och Whitney fordrar för egen del ej annat, än att, sedan jernvägen varit i fullt bruk 10 år, den till anläggningskostnaden icke försålda delen af jordsträckan måtte tillfalla honom eller hans arfvingar med full äganderätt, mot det att sjelfva jernvägen öfverlåtes åt Förenta Staterna. Om denna iernväg kommer till stånd, skulle Newyork befinnas på 23 dygns väg från Kina och London på 37 dygns; hvarjemte den omätliga landvidden mellan Missisippidalen och Kaliforniens kust, till största delen bestående af bördig iord, vore tillgänglig för nybyggare. Kärtelser: 1 gärdagsnumret, 8. 4, Sp. 5, r. 40 nedifrån, står: af; läs: åt. S. 2, sp. 4, r. 32, står: hennes; läs: dess.