Aftonbladet – 17 oktober 1849, sida 3

BLANDADE ÄMNEN KONUNGENS VILLA VID CHRISTIANIA. Den villa som H. M. Konung Oscar låter uppföra å Ladugårdsön vid Christiania, enligt en af arkitekten Nebelong uppgjord plan och utkast samt under hans personl ga inseende, är anlagd på en höjd, som reser sig rakt öfver en arm af Christianiafjorden, den s. k. Frognerkilen, och således af naturen tillgänglig både till lands och till sjös. Platsen, som i rak linea blifvit, från byggnadens södra fecad, genom en beqväm körväg förenad med konungens öfriga egendom å Ladugärdsön. stupar tvärbrant ned mot öster och vester, men bildar från norra facaden ända ned till vattnet en sluttning, hvilken. af naturen fast och jemn, lätteligen låter dana sig till en beqväm aveny. Så är ock nu afgjordt att arbetet skall utföras, på följande sätt: Vid landningsstället skall uppföras en brygga af sten, hvilken jemväl skall utgöra hamn för de kongliga båtarne, då H. M:t vill sjövägen begifva sig dit ut. Från bryggan skall en slingrande väg föra upp till ett torn med port, hvilken således blir villans ingång från denna sida. Detta porttorn skall blifva en framstående del af en mindre byggnad, bestämd till boning åt hofpersonalen och den lägre betjeningen, och denna byggnad skall uppföras straxt ofvanföre stranden, i samma stil som hufvudbyggningen samt med denna förenas genom en af murar å ömse sidor infattad, på vissa mellanstånd vexelvis af trappor och terrasser danad, den mnaturliga sluttningen åtföljande väg. en af dess framspringande punkter skall anläggas en af murverk uppförd, öppen paviljong, från hvilken man har utsigt öfver segelleden och inloppet till Christiania. Öfverst skall vägen breda ut sig till en stor, af bröstvärn omsluten plateau, som kommer att intaga hela platsen framför hufvudbyggnadens nordliga fecad och i en böjning vika ut sig åt ena sidan, till den mindre med hufvudbyggnaden sammanbundna bibyggningen. Sjelfva villan, som alltigenom uppföres uti en s. k. engelsk-göthisk stil, med spetsbågar såsom infattningen kring fenster och portaler, består för det första af en hufvudbyggnad i tre våningar, af hvilka den nedersta innehåller vestibulen, hvilken skall få sin dager genom ett rosettformigt fenster af mångfärgadt glas samt för öfrigt väl prydas, samt den stora salongen, med parketterade golf och med panelning af snidverk i ek på vöggarne, hvilka deremellan beklädas med högrödt schagg. Detta praktrums dekoration skall, utom en rik platfond i trästucco, med guld och färger, här som öfverallt efter utkast af arkitekten, utgöras af skulpturarbeten, nemligen. fyra stoder i kroppsstorlek, af gamla norska konungar. hvilka stoder skola gjutas i malm, efter ae modeller, hr Michelsen åtagit sig attlemna, samt derefter helt förgyllas och uppställas på i väggarne anbragta konsoler, samt derjemte af: en under salongens plafond, längs utåt väggarne, löpande fris med medaljonger, hvaruti sättas bröstbilder, en hautrelief, utaf riddersmän och andra medeluidskarakterer. Utförandet af detta sistnämnda arbete är uppdraget åt den unge norske bildhuggaren Borch, hvars lofvande anlag H. M:t på detta sätt velat uppmuntra. I flera af rummen uti andra våningen skola tikaledes konstnärsarbeten användas till dekoration, och till dessas utförande hade arkitekten föreslagit hr, Gade och Böe, hvartill H. M:t gifvit samtycke. Å hufvudbyggnadens södra facad reser sig ett från grundplanens omkrets framträdande polygonformigt torn, genom hvi ket, ända upp, svänger sig cn särdeles begvämt konstrucred vindeltreppa, som förer upp till byggnadens platta tak cch till tornets af en murkrans utaf småtorn innefattade platform. Tornets höjd är, i förbållande till den just icke särdeles stora byggnaden, ansenlig, nemliger från grunden 80 och från hafsytan 460 fot.