Aftonbladet – 15 oktober 1849, sida 3

blifvit inrättade af enskilde. visningen utan betalning. laf ministern för den allmänna undervisningen, efter AFUOLUCVUTRSKA UPINTOHUSJIL TPB CU, COUUTU TAL AILVOCR UTI icke var en laglig åtgärd. a — Bland de förnämsta skapelser i frisinnad anda, hvilka voro en frukt af franska februarirevolutionen, intager den republikanske undervisningsministern Carnots lagförslag om undervisningens organisation ett utmärkt rum. Di nu undervisningsfrågan snart skall afgöras inom lagstiftande församlingen, för hvilken den nye undervisningsministern Falloux redan framlagt ett annat förslag, som går ut på att helt och bållet kasta undervisningen i de katholska presternes händer, framhålla de liberala franska tidningarne med skäl nämnde förslag af Carnot, hvilket äfven torde intressera Aftonbladets läsare. Det meddelas derföre här med några få förkortningar: Lagförslag framlagdt för den korstituerande församlingen af Carnot, minister för allmänna undervisningen och kulten, den 30 Juni 1849. I:a Titeln. Allmänna bestämmelser. Art. 4. Den primära undervisningen innefattar: 1:0 Läsning, skrifning, första grunderna af franska språket, af räkning, af måttoch vigtsystemerna, af naturkunskapen, åkerbrukets och industriens principer, linearritning, sång, de första grunderna af Frankrikes historia och geografi; 2:0o Kännedom af menniskans och medborgarens pligter och rättigheter; utvecklingen utaf känslorna af frihet, jemnlikhet och broderlighet; 3:0 Sundhetslärans förnämsta lärdomar och nödiga gymnastiska öfningar. Den religiösa undervisningen öfverlemnas åt preIster af de olika bekännelserna. Art. 2. Den primära undervisningen är bindande för barn af båda könen. Art. 3. Den gifves i allmänna skolor, i privata Iskolor och inom familjerna. Art. 4. De allmänna primärskolorna äro de, i hvilka undervisningen lemnas af staten. Art. 5. Privata skolor äro sådana, som frivilligt Art. 6. I de allmänna skolorna meddelas underII:a Titeln. Om lärares och lärarinnors ställning. Art. 7. I hvarje allmän skola utnämnes läraren förslag af municipalrådet. Municipalrådet utväljer den kandidat, som föreslås, bland tre kandidater, som centralkommitten föreslagit. Om dessa formaliteter icke blifvit fullgjorde på en månad, utnämner ministern i alla fall enligt tillIkännagifvande af rektorn. Art. 8. Ingen kan utnämnas till lärare, som icke fyllt 49 år och är försedd med intyg om skicklighet. Art. 9. Det fins fyra klasser af lärare. Befordran från den ena klassen till den andra kan ske utan att läraren byter om skola. En sådan befordran sker genom ministern, på anmälan af rektorn, enligt merit och anciennetet. dessa höra I hvarje departement äro hundrade lärare; af 40 till 4:a klassen 20 2:a 50 3e 40 44:e Art. 10. Lärarens arfvode betalas af staten enligt Iföljande förhållande: i tillskott, som medgifves lärare. 600 fr. för lärare af 4:e klassen 800 3:e 1000 2:a 41200 ia N I da kommuner som hafva mer än 5000 invånare erhåller läraren dessutom ett tillskott, grundadt på befolkningens antal enligt följande förhållande: Från 5,000 till 10,000 själar 200 fr. -410,000 20,000 400 -20,000 40,000 800 0,000 60,000 4200 60,000 och deröfver 4800 Art. 44. Läraren har rätt till pension, beräknad efter arfvodet, i samma förhållande som den allmänna undervisningens öfriga tjenstemän. Art. 142. Hvarje medborgare, som blifvit utnämnd till lärare eller lärares biträde, är fritagen från krigstjenst, om han förbinder sig att egna sitt lif åt den primära undervisningen i tio är. Art. 12 bis. Ingen lärare kan derjemte utöfva andra befattningar utan tillstånd af rektorn. Art. 43. Läraren kan icke suspenderas eller af sättas utom i redan angifne fall. Art. 144. Lärarebiträde (instituteur-adjoint) utnämnes direkt af ministern. Han bör motsvara de fordringar i afsende på ålder och skicklighet, som omnämnas i art. 8. Han har rätt till samma arfvode, som fjerde klassens lärare. Art. 15. Artiklarne 7, 8, 9, 40, 11, 13 och 14 äro tillämpliga på lärarinnor och lärarinne-biträden (institutrices-adjointes). Lärarinnornas arfvoden bestämmas efter följande förhållande: För lärarinnor af 4:de klassen 500 fr. 53:e 700 2:a 800 4:a 41000 Tillskott för lärarinnor i kommuner med mer än 5000 invånare är lika med två tredjedelar af det III:e Titeln. Om primärskolor. Kap. I. Art. 46. I hvarje kommun, hvars befolkning öfverstiger 300,000 invånare, skall finnas åtminstone en allmän primärskola. Hvarje skola med mer än 4350 lärjungar kan delas eller erhålla en eller flere lärareeller lärarinnebiträden. Ministern afgör sådant på centralkommitteens anmälan. Art. 47. I de kommuner, der goss-skolan icke lär skild från flickskolan, skall den undervisning, som behöfves för flickorna särskildt, meddelas under ledning af ett fruntimmer, som förordnas af centralkommilteen och kan afsättas af dersamma. Detta fruntimmer åtnjuter ett årligt arfvode af 400 fr. Art. 48. Kommunerna skola skaffa och underhålla vederbörliga lokaler, såväl för sjelfva skolan, som till boställsrum åt lärare och lärarinnor. Dessa TIlokaler skola vara inredde enligt sundhetsreglementet. Med hvarje skola bör en gräsplan och en trädgård förenas. Art 149. De kommuner, i hvilka invånarnes antal icke öfverstiger 300, kunna erhålla tillstånd af lundervisningsministern att förena sig med en eller flera grannkommuner för att underhålla en skola. I händelse af tvist, i hvilken kommun skalan bör inrättas, afgör presidenten på anmälan af central kommitteen. Art. 20. Skolornas materiel, bränsle. ljus, böcker foch öfrigt tillbehör bestås af kommunerna, Kap. II. fn nrnafAa nArimåär skalar.