Aftonbladet – 15 oktober 1849, sida 3

— Tidningen Bore, som hade förklarat sig vilja uppskjuta omdömet öfver den s. k. opi nionsyttringen från Marieberg om kapten Zachrisson, emedan Handelstidningen hade med delat densamma efter en muntlig berättelse, och man således ännu ej kunde känna dess tillförlitlighet, tager, i anledning af den tystnad, som sedan deröfver fått passera från opinanternas sida, för afgjordt att texten är rätt återgifven, och yttrar i anledning deraf: Som vi icke anse det tillkomma pressen att upphäfva sig till någon domstol öfver personers heder eller det hederliga i deras uppförande, så lemna vi derhän, i hvad mån ofvannämnde 14 officerares handlingssätt är hederligt eller icke; men vi finna det stridande emot all god militärisk anda, emot den lagliga ordningen, emot flera tydliga lagstadganden samt emot den klokhet och omtanka för styrelsens bästa, som man af dessa officerare i förevarande fall borde haft rätt att påräkna. Inför lagen är ofvan intagna deklaration en verklig smädeskrift samt såsom sådan hemfallen under 60 kap. Missgerningsbalken, äfven om Zachrisson icke varit officer. Nu innefattar den äfven en förbrytelse emot krigslagarna samt en uppenbar öfverträdelse af duellsplakatet. Att uppträda till förment försvar för hedern på sådant sätt, att man derigenom förorättar lagarne, måste vara stridande emot en god militärisk anda, åtminstone i Sverige, der militären aflägger trohetsed äfven åt lagarne, och för öfrigt kunna lagbrott icke befordra hvarken miitä isk eller medborgerlig heder. Tfrägavarande opinionsyttrinz, som innebär alla möjliga kännetecken af en olaglig förföljelse emot Zachrisson, var äfven. med afseende å styrelsens förhållande till Zachrissonska saken, i högsta grad oklok; ty genom den samhällsställning opinanterna innehafva kan allmänheten lätt förledas till den tankan, att opinionsyttringen icke var oangenäm för höga vederbörande, och di skulle ju allmänheten på samma gång förledas äfven till den tankan, att de funno behag i uppenbara lagöfverträdelser. Att framkalla sådana tankar är i högsta grad oklokt och sk: les efter hvad som förut passerat beträffande Za ehrisson. Vi vilja icke vara mångordiga i detta, af nistan alla pr ns organer redan behandlade ämne. Af hvad r ovan i en annan artikel yttrat om akt