Aftonbladet – 13 oktober 1849, sida 3

Men om nu detta ämne, religionen och särskild! dess högsta och fullkomligaste gestalt, Christendomen. i hvarje tid bör vara det högsta ämnet för vår be. traktelse och pröfning, bör det så mycket mer vars det i vår. En tidning bar nyligen yttrat: På botter af vår tids alla rörelser ligger den religiösa frågar och den stora reformation, som deri förberedes och måste genomföras, så vida det nu varande slägte och den nu varande civilisationen ej äro ämnade at gå under. Om detta yttrande ej saknar grund, kar det ifrågavarande ämnet ej vara abstrakt och främ. mande för vår tids stora samhällsfrågor. Det måste tvärtemot, om icke direkt. dock icke destomindre på det mest afgörande sätt gripa in uti dem alla, je oifva vid handen den enda ledtiåden för deras nöjiktiga lösning. Undertecknad vill derföre, i hopp om en biidad allmänhets benägna uppmärksamhet, under loppet a! nu instundande höst och vinter, uti en serie af po pulära föreläsningar framställa Christendomens Hufvudläror, samt derunder tillika redogöra för de för: nämsta kyrkliga frågor, särdeles i våra dagar, och framförallt med hänsigt till deras praktiska vigt och betydelse, Dylika föreläsningar äro nu mera icke något nytt. Tyskland hafva sådana flerstädes blifvit hållna, i Köpeohamn äfvenledes, senast under vintren 1843—44 af den hos oss äfven bekante då varanda theol. professorn, nu mera statsrådet doktor Clausen Men då jag vägar inbjuda en aktad allmänhet till dessa föreläsningar, kan jag ej undgå att känna de svårigheter, som äro förknippade så väl med ämnet sjelft, som med min egen ringa förmåga och min ställning. Jag hör till deras antal som tro, det menskligheten lika litet i religiöst hänseende som i hvarje annat någonsin kan stå stilla, samt att följaktligen med 46:de århundradets reformation den religiösa odlingen ingalunda har nått sin höjdpunkt, så visst som jag å andra sidan är öfvertygad, att Christenlomen ej är ett öfvergångsmoment i den menskliga odlingen, utan tvärtom i sig bär fröet till städse ny odling och utveckling. Men änskönt dessas antal, ill hvilka, ibland andra, äfven den förenärmnde Clausen hörer, visserligen i intet land är särdeles stort, så är det dock i andra länder nog talrikt au hava tillvunnit dem den största uppmärksamhet och förtroende. Hos oss är ännu icke förhållandet sålant. Detta gör mig till en pligt att med all oväld ramställa kyrkans såsom orthodoxa gällande läror, och, der några märkligare motsägelser mot dem egt rum, lika oväldigt redogöra för de derifrån afvikande isigter, på det att sedan hvar och en sjelf må kunna pröfva och döma. Emedan de frågor, som dessa föreläsningar beröra, iro för djupa och vidtomfattande att kunna med erorderlig klarhet afhandlas på några få stunder, måste föreläsningarne fördelas i 9:ne kurser, en före och en efter Julen. Subskriptionslistor till första kursen, beräknad till minst 6 föreläsningar, finnas i herrar Bonniers och Bagges boklidor, der äfven inrädeskort skola tillhandahållas resp. subskribenter ör 2 rdr 32 sk. banko. Föreläsningarne taga sin vörjan i instundande November månad på ställe och lagar, som framdeles skola genom annons tillkännavifvas; men komma icke att hållas, med mindre ett å stort antal subskribenter behaga teckna sig fnran innevarande månads utgång, att alla omkostnader betäckas. Stockholm, Oktober 1849. KF. lIgnell.