Aftonbladet – 13 oktober 1849, sida 2

och den 5 tntel inträffat, samt ingendera dagen -något dödsfall. Enligt officiell rapport ifrån Stralsund af d. 4:de, hafva ifrån kolerans utbrott intill d. 26 Sept. 167 insjuknat i farsoten, deraf 420 aflidit. Mellan den 26 och 29 hade ytterligare 8 insjuknat och 8 aflidit. Hela antalet af tillfrisknade var blott 49; 28 lågo under behandling. Under de sista dagarna hade blott ett eller annat sjukdomsfall blifvit anmäldt. (P. o. I. T.) NERE — Vid Vetenskapsakademiens sammankomst i orslags uppläste professor Selander en berättelse om de I Lappmarken verkställda gradmätningar. Öfverdirektören Wallmark refererade undersökninsarne om en stenart, i hvilken man, vid mikroskoviska undersökningar, trott sig finna fossila organiska imnen. Hr W. hade deremot vid anställd noggrann forskning funnit dessa vara kristaliisationer. Derefter uppläste hr W. en högst intressant berättelse om mikroskopens missvisningar, vållade genom den omständighet, att mikroskop, äfven om de äro förfördigade af samma hand, återgifva föremålen på ett skiljaktigt sätt. Till undvikand2 af detta för veten skapen menliga förhåliande, hade hr W. uppfunnit ett slags regulator, hvilken förevisades. Professor Sundevall omnämnde en i Norge, Sverige och Belgien funnen fågel, som ansewus tillhöra ett nytt species, men hvilken endast torde utgöra en individuel variation. Derefter omförmälde hr S. huruledes Bokar, som icke växa vilda högre mot norden än till medlersta Småland och Omberg i Östergöthland, blifvit under förra seklet planterade på Elfkarlön i Dalelfven, hvarest en af dem uppnått en höjd af 40 alnar och i Omkrets al 5 , fot, tre alnar från roten, medan e andre i höjd hade blott 42 alnar och i omkrets 11 tum, oaktadt de voro planterade på samma dag som den förstnämnde. Vegetationen på öarne i de norra floderna är helt annan än på fasta landet. Anda upp i ÅAngerman-elfven växer t. ex. Tamarix Germanica, som återfinnes först i sydliga Tyskland och Schweiz, och hvilken ört icke velat trifvas i Sveriges sydligare delar. azister Styffe i riksarkivet hade till akademien ett af konung Johan IHI till ståthållaren i Elfsborg Erik Gustafsson Stenbock skrifvet bref, hvaraf visar sig, att denne konung till Sverige infört Dofhjortar, af hvilket djurslag han från England förskrifvit 40 st. Akademiens ordförande hr presidenten von Har mansdorff omförmälde en i Paris gjord uppfinning, medelst hvilken man kan borttaga bläck från papper å fullkomligt, att intet spår deraf synes på pepperet, hvarjemte man å samma papper kan skrifva å nyo. Sedan man således borttagit skriften öfver en namnteckning, kunde man öfver denna äkfa namnckning sätta het annat innehåll, hvilket kunde ifva eu farligt medel vid förfalskningar m.m. Prossor Mosander tillkännagaf, att denna farliga uppfinning redan förut vore bekant. Riksantiqvarien Hildebrand framställde behofvet af att i 4850 års almanach intaga ett prognosticon om fornlemningars bevarande. Akademiens sekreterare professor Wahlberg förevisade fruktstängeln af en Musa rosacea, hvilken blifvit inlemnad af doktor Segerstedt, i Åmål, som derstädes lyckats drifva denna tropiska planta i blomning. Professor W. omförmälde, huruledes denna ört till form och storlek liknar ett träd, ehuru stammen bildas endast genom de långa bladstjelkarne. Fruktstängeln sitter midt i bladkronan, från hvilken den i böjd riktning utskjuter. På denna stängel sitta fjell rundtomkring. Under hvart och ett af dessa fjell utveckla sig tre till fyra blommor, ur hvilka frukten bildar sig. Fruktstähgelns yttersta del liknar till färg och form en kolossal rosenknopp. af hvilken likhet denna, med brödfrukten beslögtade, pisang torde fått sitt namn. Derjemte framställde sekreteraren ett meddelande af professor Fries af huvudsakligt innehåll, att en vattenvext, som i Amerika finnes blott i saltvatten, och aldrig blifvit anträffad i Europa, funnits vexa uti en insjö i Upland, mellan Stockholm och Upsala. Från provincialläkaren i Calmar län d:r Ekman, ledamot af K. Historie-, Witterhetsoch Antiqvilets-akademien, anmäldes att en 14:årig flicka i Faserkults socken innevarande år, likasom det sistförlutna, vid kräkningar uppkastat lefvande sniglar. Bland de olika förklaringsgrunderna för detta fenomen torde den mest sannolika vara, att flickan, unler denna våta sommar, då sniglar angripit all sorts rukt de åtkommit, räkat förtära jordgubbar och nedfallna plommon, i hvilka sniglar ätit sig in, hvarpå Mickan sannolikt vid deras förtärande icke gifvit akt. Bland skänker anmärktes stt värderikt geologiskt arbete öfver Heigoland samt ett större engelskt poem, hvilket öfverlemnades till H. W. o. AA. Akademien. (Syngl.) — Najaden har fästat uppmärksamheten på följande, äfven i vår tanka begrundansvärda stycke ur Onkel Adams sednaste arbete: Hat och Kärlek, angående kamratskap: Det gifves, bland de många band, som trycka oss här i stoftet, ett som kallas kamratskap. Detta är en intim förening af vänskap och klass-kärlek, och denna åter är en afart af cgenkärleken. — I den moraliska verlden äro föreningarne, af samma urspruneliga beståndsdelar. hvarandra till vttersta grad