ej blott antagligt, utan bör väl äfven äga ett s!ags visshet för sig, att det, med en så anständig aflöning som polisförslaget upptager åt betjeningen, skall låta sig göra att till dessa befattningar kunna välja personer som stå en grad högre på samhällslifvets skala, än de som låta värfva sig till medlemmar af en karsernerad kår och stå under krigsartiklarne, låt vara att denna kår för öfrigt hålles till god ordning och i ett ganska tjenstbart skick under sin nuvarande duglige chef, som i detta afseende visat prof på så utmärkta egenskaper, att han kanske framför många andra skulle med heder fylla en högre plats inom armåen, hvilket vi uppr:ktigt skulle önska honom. En annan invändning som man får höra mot polisförslaget är den, att polisen derigenom skulle få för mycken makt i sin hand. För att kunna säga detta låtsar man dock glömma att sjelfva begreppet polis betyder den myngshet som har att besörja den yttre ordningen, med allt hvad dertill hörer. Vi äro vis erligen af den tankan att erfarenheten torde utvisa en svårighet för polismästaren, att ensam hafva öfverinseendet öfver och sköta hela bevakningen. Man ledes vidare af de fakta vi förut framlagt angående den beslutade men ej till verkställighet komna civila nattbevakningen, till den ostridiga slutsatsen att om styrelsen för denna inrättning blott hade kunnat påräkna så mycken tillökning, som Brandförsäkringskontoret nu enl. polisförslaget skulle komma att släppa till för sprutservisen serskildt, eller cirka 7000 rdr bko, så hade denna civila nattbevakning utan allt tvifvel långt för detta varit i gång och gjort sin nytta här, likasom den enahanda inrättningen i Köpenhamn och Christiania, och en betydlig besparing hade således jJemförelsevis kunnat äga rum för stadskassan i det hela utaf den summa, som nu påräknas. Om derföre fråga kunde uppstå, att husegarne finge för sin del afgifva något förslag, skulle vi visserligen anse det mest ändamålsenliga vara, att begära, det brr femtio äldste finge tillfrågas huru ida de icke vill? medgifva, att af de för polisförslaget påräknade 40,000 rdr af krogafgifterna en summa af 8å 10,000 rdr kunde anslås till bidrag åt nattbevakningen enligt den sednast fastställda planen, då det enda hindret mot den beslu.ade inrättningens verkställande vore häfvet, 15,000 rdr bko kunde lemnas till polisens öfriga förbättring och ändå 15,000 rdr årligen besparas åt stadskassan. Detta alternativ kunde åtminstonetåla alt tänka på, innan det kastas alldeles å sido. Men om stämningen skulle vara sådan, att man anser den ifrågavarande municipala inrättningen alldeles böra öfvergifvas, så tillstå vi öppet, att husegarne för sin del synas hafva alla möjliga anledningar att föredraga öfverståthållare-embetets förslag, som icke fordrar någon förhöjning i brandvaktsafgiften, och som derjemte afser att åstadkomma en ständig vaktgöring af polisen både dag och natt (hvars mindre bristfälligheter lätt kunna på grund af erfarenheten afbjelpas) framför den nuvarande militäriska, som, äfven med den lofvade förbättringen, säkerligen komme att blifva högst otillfredsställande. Försigtigheten torde likväl bjuda, att icke i något fall utsträcka ett antagande af något nytt förslag på mer än tre års tid. Visar den nya organisationen sig verksam och fördelaktig under denna tid, så är ingen tvifvel derom, att anslag dertill fortfarande meddelas; i motsatt händelse bör en utväg åtminstone finnas till ändring, och vi kunna ej inse hvarföre Stockholms husegare mer än andra menigheter som beskatta sig sjelfva skulle afsäga sig rättigheten till en framtida pröfning. Det torde tillåtas observera, att vi uti det förestående alldeles icke yttrat oss om ändamålsenligheten af bränvinsminuteringsafgiftens förhöjning, utan blott öfver det som har sammanhang med föremålet för morgondagens öfverläggning. Men man bör ej förbise, att om husegarne nu åtaga sig en förhöjning för att få nöjet bibehålla gendarmerne, så händer det att polisen anammar bränvinsminuteringsafgiften i alla fall för att hushålla dermed för egen räkning, och militärbevakningens underhåll kommer då såsom ett särskildt påbrödn, som man säger, åt husegarne. Det vore ur askan i elden. 4 Vi kunne icke sluta ofvanstående, utan att såsom ett postskriptum påpeka en — månne ouppsåtlig? — gröfre osanning bland minga flere små i den med Aftonposten utskickade skriften. Der står nemligen på ett ställe, att meningen enligt öfverståthållareembetets förslag vore att sprutorna skulle serveras af polisbetjening, då verkliga förhållandet likväl är att det skulle ske genom 40 man af stadsmilitären, som bekostades serskildt af brandförsäkringen. Detta torde observeras af dem, som annars skulle kunna bita på den förstnämda uppgiften. — Götheborgs Handelsoch Sjöf. Tidn. innehåller följande: T . Svar på general Arbins förklaring. Den förklaring, general von Arbin låtit i tidningarne införa med anledning af offentliggörandet af de mellan honom och mig förefallne samtal, påkal