Aftonbladet – 12 oktober 1849, sida 3

Sylvester. — Hr otH FRU KELLERMAN. Från Trondhiem skrifves d. 4 dennes att hr Kellerman och m:ll Fjeldstedt, som der tillbragt någon tid och nyligen söderut afrest, dagen före afresan firat sitt bröllop. — Danske kompositören Saloman, om hvilkens opera Diamantkorset, vi för någon tid sedan berättade, att den med stort bifall blifvit gifven i Berlin, har nyligen fulländat en ny komisk opera, som sannolikt innan kort kommer på scenen, äfvenledes i Berlin, under titel af Das Chor der Rachen. Operans text är af Kalisch. — Diamantkorset skulle nu äfven gifvas i Cassel. (P. o. I. T.) — OM FRANELINS EXPEDITION har underrättelse erhållits genom en skrifvelse till amiralitetet uti en butelj, som Eskimoer funnit. Denna skrifvelse var af den 30 Juni 4843 och således äldre än på annan väg ankomne depescher från den nu försvunre kaptenen Franklin. — SCHLARBAUMS PATENTPITSCHER. Det högre fabrikspriset på en patenterad vara med god afsättning är sannolikt orsaken hvarföre Schlarbaums patentpitscher icke ännu varit synligt i Stockholms diverseeller grannlåtshandel; et uru det otvifyelaktigt snart blir en nödvändighetsartikel för något hvar, som behöfver försegla ofta. För svenska fabrikanter, särdeles i Eskilstuna, få vi hänvisa till Augustihäftet för detta år af Dinglers Polytechnisches Journal (s. 494, pl. HIT), der en fullständig beskrifning jemte arbetsritning förekommer. Så väl Centralverwaltungsausschuss des polytechnischen Vereins för Bayern som en berömd gravör i Mänchen, hr Birnbeck, har öfver det nya pitscherets egenskaper yttrat sig på det förmånligaste. Det är elegant och starkt; det kan begagnas både till oblater och lack: och när lack användes, insparas hälften emot hvad som :skulle erfordras för ett vanligt pitscher afsamma storlek. Sigillen blifva tunna, med alltid noggrannt samma skarpa gränskant; således utan både lackram eller något oregelbundet utbredt lack omkring detsamma. Tunnheten lemnar tillfälle att lätt inpacka så förseglade bref, eller med dylika insegel försedda handlingar; och i förening med den regelbundna omkretsen hindrar den sigillets obemärkta öppnande. Alla dessa fördelar äro så väsendtliga, att de snart ersätta det möjligen större inköpspriset för ett sådant pitscher. — ÅA VENTURINGLASYR. Man blandar noggrannt och genom upprepad silning genom lärftsilar följande finslammade och med 300 vigter vatten sammanrörda ämnen: 31 vigter torr, ägta postlinslera, 43 torrt qvartzpulver, 14 gips, och 42 torrt pulver af ägta postlinsskärfvor. I denna glasyrvälling inröres vidare 49 vigter tvefaldt chromsyradt kali, 460 jernvitriol, 47 blysåcker, hvarefter tillsättes så mycket ammoniak, som fordras att fullständigt utfälla jernet. Slutligen urlakas kalioch ammoniaksalterna fullständigt i flera omgångar vatten. I denna glasyrmassa neddoppas de redan brända kärl, som skola glaseras, hvarefter glasyren fastsmältes på vanligt sätt. De visa sig då öfverdragna med en brun glasyr, som glindrar af en oräknelig mängd små sexkantiga guldfasetter. Blandas denna glasyr före indoppningen med lika mycket färglös postlinsglasyr, så fås en ljust gröngrå glasyr, och de sexkantiga fasetterna skimra med bjert grön fårg. — NY SILFVERFOLIERING PÅ GLAS. Man blandar 4 vigter ammoniak, 8 saltpetersyradt silfver, 42 vatten och 42 alkohol, lemnar blandningen i väl tillsluten flaska 3 till 4 timmar, och silar den sedan. När folieringen skall verkställas, och det noggrannt rengjorda glaset är iordning att mottaga den, blandas, till hvar vigt af den ofvannämnda blandningen, en lösning af 4 vigt drufsåcker eller stärkelsesåcker, i en blandning af 64 vigter vatten och lika mycket (i mått) alkohol, hvarefter den fullständiga blandningen gjutes öfver glaset eller på annat sätt bringas i vidröring dermed. Glaset uppvärmes sedan till omkring 70? Celsii och bibehålles vid denna värmegrad till dess det erhållit den för folieringen nödiga silfverutfällningen. Silfverfolieringen har långt mera glans och varaktighet än qvicksilfverfoliering, och arbetet dervid angriper icke folierarens helsa. Den har äfven det företräde framför qvicksilfverföliering, att den kan fernissas, och sålunda skyddas mot fukt och nötning. Den kostar slutligen mindre, emedan silfyeråtgången är så obetydlig, att priset för densamma går långt under det för en lika stor spegelyta nödiga qvicksilfret och tennfoliet. — KOLOSSALA NORDAMERIKANSKA ÅNGFARTYG för passagerare. Inom ett år komma några ångfartyg i gång, till passagens underhållande öfver Atlantiska Hafvet, af hvilka flera i storhet öfvergå alla förut byggda. De två, som tros först blifva utrustade, heta Ohio och Georgia, och äro bestämda till postfartyg mellan Europa, Neworleans och Chagres. De hafva blifvit konstruerade efter de bästa hittills kända mönster för ångfartyg och äro beräknade till öfver 5000 tons (4560 lästers) drägtighet hvart, samt att inrymma ett större antal passagerare, än till och med Great Britain och The President. Ett tredje, som derefter i ordningen väntas färdigt, är Franklin, om 2200 tons drägtighet; det är företrädesvis konstrueradti till snabbfarare. Två andra, af samma beskaffenhet som de förstnämnda. stodo ännu på stapeln, och likaså fyra något mindre, ehuru ändå af första storleken; tillsammans således nio nya ångfartyg, alla af ovanligt stora dimensioner. De tillhöra särskilda nordamerikanska bolag, hvilka följaktligen komma att täfla med hvarandra i ombesörjandet af trygg, beqväm och skyndsam sjölägenhet för passagerare mellan Europa och Amerika.