Aftonbladet – 11 oktober 1849, sida 2

ket större affärsförbindelser med Tyskland än med Frankrike. Förbundsförfattningens stadgande, att tullarne mellan de särskilda kantonerna skola upphöra, är nu under verkställighet. Kantonerna erhålla af förbundskassan ersättning för sina härigenom lidna förluster. Ännu har ingen kanton fått mindre än 100,090 francs. ITALIEN. Påfvens manifest eller s. k. motu proprio bar offentliggjorts i Roms officiella tidning och i affisehform på stadens husknutar. En mängd exempiar nedrefvos och å några underströkos urdantagen från amnestien med blod. Ett ryskt utomordentligt sändebud, Biendoff, hade arkommit till Rom. På anförd klagan af schweiziska konsuln i Milano, att tvenne schweizzre fått prygel, bar marskalken Radetzky svarat, att han föresatt sig alt på samma sätt bestraffa hvar och en som gjorde demonstrationer, han målte nu vara fransos, engelsman eller schweizare. Till hvad pris som helst ville han göra slut på de (eviga demonstrationerna. I Garibaldi har icke heller i Tunis funnit en fristad, emedan franska regeringen forarat af Beyen att han skulle vägra det. Tunesiska regerngen erbjöd emellertid Garibaldi att föra honom på ett ångfartyg till Malta; ett anbud som Gariba:di ej antog, emedan han väl erinrade sig huru il!a andra italienska flyktingar blifvit der behandlade. Han föredrog att ställa sig till sardinska ministerenss förfogande och ankom til! Cagliari på Corsika den 22, stannade der i hamnen till den 24, och blef då landsatt på den lilla ön Maddalena, hvarest han skali förblifva under öfverste Colchis uppsigt till dess ministeren fattat beslut om hans öde. Han får fritt gå omkring på ön. To-ecana lärer, mot Österrikes borgen, hafva fårt ett lån af 30 millioner francs. Jesuiterkollegiet i Neapel skulle öppnas den 1 Oktober, om dessförinnan tillräckligt antal lärjungar hade anmält sig. DONAUFURSTENDÖMENA. Det mellan Porten och Ryssland öfverenskoruna winskandet af occupationsarn terna 1 Wailachiet börjar nu försiggå. Fyra bataljoner, två sqvadironer och ett batteri turkiska tröpper bofva afmareherat från Buchsrest tiil Jassy och Galacz. Af de från Siebenburgen återkowna ryska trupperna skall en kår gå direkte in i Moldau. Biott 19,000 man turkar och lika många ryssar skola qvarstanna öfver vintern i Walachiet. TURKIET. Enligt franska tidningar har den not, som turkiska utrikesministern den 16 Sept. afiåtit till franska och engelska sändebuden i Konstantinopel, innehållit sex särskilda frågor i anledning af Rysslands och Österrikes begäran om de poiitiska flyktingarnes utleverering. På dessa frågor skola sändebuden i en gemensam not hafva svarat, att Österrike och Ryssland icke voro genom fördrag berättigade till sin fordran samt att Frankrike och England skola, i händelse af behof, intervenera, för att bringa till stånd ett vänligt förhållande mellan Porten och Ryssland. Både presterskapets öfverhufvud och alla ulemas hafva till sultanen afgifvit den förkla ringen, att religionen förbjuder flyktingarnes utlemnande. Svar från ryska kejsaren på Portens vägran väntades icke till Konstantinopel förrän medlet af denna månad. Både franska och engelska tid. ingar tro, att kejsar Nikolaus skall gifva efter, när han finner, att turkarne ej låta skrämma sig. I alla händelser synes Turkiet med säkerhet kunna påräkna Englands bistånd. Lord Palmerstons organ, tidningen Globe, i London, yttrar sig härom på det bestämdaste sätt. Porten bedrifver sina krigsrustningar med mycken ifver och lärer hafva godt om det nödvändigaste af allt för ett krig — penningar. Ena dagen berättas, att ryska och österrikiska sändebuden, icke nöjda med att hafva afbrutit all diplomatisk förbindelse med Porten, äfven lemnat dess hufvudstad; andra dagen att de äro qvar, men ämna resa. Såkert är, att det utomordentliga sändebudet Radziwill rest AMERIKA. Franska sändebudet hos Förenta Staterna, Poussin, hade i en impertinent skrifvelse fordrat 1 eller 2 millioner dollars i ersättning för förluster, som franska undersåter skulle bafva lidit under kriget med Mexiko. Förenta Staternas regering klagade hos fransks republikens öfver gesandtens förhållande; och denne har till följe häraf blifvit rappellerad. I mexikanska kongressen diskuteras tullfrå. gan; man vill nedsätta importtuilarne från 6( till 530 procent. Icke blott på Jamaika utan äfven i brittiske Guyana har förts en strid mellan guvernörer och representationen, som yrkat statsutgilter nas förminskande, och, tills den vunnit dett: mål, vägrat bevilja skatter. Nu har den i dett: afseende gifvit med sig, men blott för tillfället I Cayenne är åkerbruket i lägervall, de stör sta köpmännen lemna kolonien och arbetsfol ket gör ingenting. Anställda försök med Europeiska arbetare hafva misslyckats. På Martinique har man börjat utbetala er sättning till egarne af frigifna slafvar. Fran ska regeringen har bärtill anslagit 12 mill francs, af hvilken summa skall utbetalas kon tant ena hälften i 5 procent-obligationer. Er