minuter trodde jag mig se ännu ett stycke linne, men vid försöket att draga upp det fann jag att det var en tå af en menniska. Se här, — sade jag — ha vi OConnors tå; vänta ett ögonblick, så få vi rätt på hela foten! Burton gick efter arbetsbiträde, gräfningen fortsattes och snart funno vi ett helt lik efter en man. Det var alldeles naket, hade benen bakbundna vid höfterna, med starka rep, och låg helt och hållet inbäddadt i osläckt kalk, med hufvudet nedåt och fötterna uppåt. Innan det ännu hunnit upptagas ur gropen, anlände m:r Lockwood. en läkare, och kort derefter ännu en, m:r Odling. Vi skickade efter en af OConnors vänner m:r Flinn, och han igenkände liket för den försvunne OConnors. (Slutet följer.)