Aftonbladet – 3 september 1849, sida 2

Article Image
När krigsrykten för någon tid sedan voroiomopp, och sinnena voro mycket uppretade, förökte jag stundom att säga ett ord till förmån ör freden, och alluderade på faran för handeln, jöstädernas bombardering o. s. v. Men jag blef senast tystad med det utropet: Vi ha piskat England två gånger förut, och vi äro villige utt göra det om igen. Och många bland folet äro icke allenast villige, utan till och med frige att göra det. Denna känsla finnes dock ;j hos alla klasser, och i de södra staterna är len föga utbredd. Till och med i norra och vestra staterna uttrycka sig de bättre upgfostade klasserna, då de tala om England, med ans och aktning.n Mobben i Amerika och dess utöfning af Lynchagen beskrifves utförligt af vår resande, såsom ögonvittne till sådana uppträden. Ett bankupplopp i Cincinnati, som räckte i flera dagar, var särdeles våldsamt. Folket åsyftade dock ingenting värre, än att tvinga några bedrägliga bankbolag, som hade satt i omlopp en mängd noter, hvilka hastigt förlorat sitt värde, till att börja åter inlösa sina sedlar. Lynch-lagen sattes i erksamhet emot dem, och man gick till väga på ett högst olagligt sätt, ehuru det kanhända var det enda kraftiga medel som fans. Mobben satte sig i besittning af staden, och ingen menniska försökte göra den motstånd. Tilloppet till bankerna fortfor, och de utgåfvo klingande mynt så länge de förmådde. Men slutligen stoppade det återigen och nu blefvo fönster och dörrar inslagna, och förstörelsen tog sin början. Bankdelägarne flydde för att rädda sina Jif. Innan aftonen vorc alla benplåsterfabrikerna, såsom mobben kal. lade dem, i grund nredrifna. De aktningsvär daste innevånarne i staden delade folkets sym: patier, och jag såg många. sådana på gatorna gnuggande sina händer med förnöjelse och skrat. tande öfverljudt, då den ena efter den andr: af dessa bedrägliga stiftelser tillintetgjordes Mairen var till och med misstänkt att icke haf va tagit alla mått och steg till oordningens före kommande, som han kunnat; han blef ocksi efteråt Jlagförd, men frikänd.

3 september 1849, sida 2

Thumbnail