Aftonbladet – 1 september 1849, sida 3

land. Vår ärliga skotte, som sjelf är en så arbetsam man, har naturligtvis ej kunnat beundra särdeles många af de irländska utflyttare, som han träffat i Canada; likväl beskrifver han, vid ett särskildt tillfälle, hvad man skulle kunna kalla le beaw ideal af en från Irland utflyttad landtväfvares boning, och det gläder oss att kunna säga, att det finnes många sådana landtväfvare i samma lyckliga ställning, hvilka blott arbeta för landsbygdens behof, och tillika odla ett stycke jord för egen räkning. Hans namn är John Kelly, till börden irländare. Han kom bit för fem år sedan, och all den kunskap han ägde i väfkonsten. hade han inhemtat under väfning af gröfre lärfter vid en fabrik nära Belfast. Han hade en hustru, två barn och fem sovereigns dårhan kom till Toronto. Han sade sjelf att han hade blott trettio shill., men hans hustru: försäkrade mig, att han hade fem pund, och jag trodde henne3; dessutom hade han åtskilliga vänner, som voro färdiga att bjelpa och rådahonom. Nu äger han ett litet vackert korsverkshus, med en veranda, och en trappa som går emellan boningsrummen opp fill vinden, der han har sina väfbommar, Han har också en ko och en kalf, två svin, en mängd höns och tuppar, utom hundar och kattor m. m., som hör till ett, välbestäldt hushåll. Antalet af hans barn har också ökat sig till fyra. Hans väfstol står i ett af boningsrummen, nära intill eldstaden, och hela rummet är uppfyldt med stora tunga bundtar af ullgarn. Ian sjelf handterar skottspolen, hans barn äro handt-langare åt honom, och under det han arbetar lär han dem läsa, hvarvid ban emellanåt svär dugtigt och hotar att slå ihjel dem; Han har fyra acres odlad jord och dessutom ötverflöd på potates, majs, hafremjöl ns mm Hustrun sade, att en sådan tanka, som,att det någonsin skulle komma att saknas lifsmedel för dem eller deras barn, aldrig fallit henne in, ty John, sade hon, har mer arbete än han Kan medhinna; och hon skulle vara fullkomligt lycklig om hon kunde Hoppas, att få se gamla Irland ännu en gång innan hon dog. (Slutet följer.)