Aftonbladet – 1 september 1849, sida 3

och gubben skulle gå med lian, och begge nerna skulle binda kärfvarna. I början kunde ag med möda hålla ut, men innan det ringde till aftonmåltiden, var jag så inöfvad, att det gick ganska bra. Detvar emellertid ett strängt arbete. Dagen derpå gick det ännu bättre, och jag vande mig småningom vid lians bruk; de andras beröm och min egen ifver att lära gjorde så mycket, att jag icke skulle behöft lång tid för att bli riktigt skicklig. Den gamle mannen lade sin säd så rak på marken, som det skulle varit en bunt ljus. De nyttja här den gamla lian, och en skicklig hand kan skära fyra acres om dagen... Följande aftonen hade vi slutat att skära. Jag arbetade här tre och en half dagar, och fick tre fjerdedels dollar om dagen. Den som varit mer öfvad, hade säkert fått åtminstone en dollar i godt mynt. t sUnder hela skördetiden det året reste jag flera gånger fram och tillbaka i trakten, mer än femtio mil, men såg aldrig någon qvinna arbeta på gärdet. Man sade likväl, att på vestra sidan om floden, der en stor sträcka är uppodlad af holländare, arbeta qvinnorna utomhus nästan lika så allmänt som i Skottland. Under min genomresa träffade jag ofta på gärdena hopar af skördemän, och ehuru aldrig några qvinnor der syntes, var likväl samtalstonen ibland dem långt anständigare, än vid de åf qvinnor bivistade skördefesterna i det moraliska Skottland. För öfrigt såg jag aldrig någon äta ute på fältet, ej heller hörde jag att de brukade sofva der. Under det jag reste genom Ohio, inträdde jag i två af de kojor, som hade det eländigaste utseendet. 1 den ena fann jag en medelålders man och hans hustru. Mannen låg och hvilade på sängen; hustrun läste i bibeln, med ett par silfverglasögon på näsan. Mannen var utan rock, och hade dåliga skor, men en ren skjorta hade han på sig; och hustrun hade en klädning af det gröfsta tyg. Golfvet i deras rum var ohyfladt, men snyggt, undantagande bredvid sängen, der mannen hade spottat tobaksspott. På ena väggen hängde en bössa och ett kruthorn till allmänt beskådande; på den andra en ridsadel och ett par stigbyglar. Nå