om ett framtida herravälde öfver Tyskland, men underhand egga provinsernas afund mot detta rike; man måste låta endera parten begära Rysslands biträde, och utöfva ett slags protektorat öfver hela landet, för att dermed bana vägen till ett framtida herravälde. 11) Man måste intressera Österrike uti att drifva ut Turkarne utur Europa, och söka oskadliggöra Österrikes afund vid den framtida eröfringen af Konstantinopel.n 12) De, dels i Ungern, dels i Turkiet, delsisydliga delarne af Polen spridda, unerade och icke unerade, bekännare af grekiska religionen måste man söka förbinda med sig och gruppera dem omkring sig; man måste göra sig till deras medelpunkt, göra sig till deras stöd, och genom ett slags avtokrati och presterlig öfverhöghet söka vinna en allmän öfversigt öfver dem: desse skola då blifva oss lika många vänner ibland våra fiender.c 15) När Sverige är utmattadt, Persien besegradt, Polen underkufvadt, Turkiet eröfradt, våra armåer förenade, Svarta och Baltiska hafven bevakade åf våra skepp, måste man först serskild och i hemlighet föreslå hofvet i Versailles, och sedermera hofvet i Wien, att med dem dela herraväldet öfver Wien. Om endera emottager förslaget, såsom ofelbart bör kunna påräknas, då man känner deras ärelystnad och fåfänga, så begagnar man den ena för att dermed tukta den andra, och sedan skall man tillintetgöra den som blifvit öfrig, dermed att man med honom börjar en strid, som då icke mera kan vara tvifvelaktig, enär Ryssland då redan innehar hela Orienten och en stor del af Vesterlandet. 14) I händelse båda skulle visa ifrån sig Rysslands anbud, som likväl är osannolikt, så måste man föranleda en strid emellan dem, och låta dem inbördes utmatta hvarandra, och då låter Ryssland sin samlade styrka öfversvämma först Tyskland och sedan Frankrike; så kan och måste Europa besegras. Derefter yttrar sig åter grefve Teleki: De som följt Europas historia från adertonde århundradets början intill våra dagar, kunna bäst bedöma huruvida Peter den Stores instruktion blifvit följd. Det lönar också mödan att granska inledningen till detta vigtiga dokument: I den heliga, odelbara Treenighetens namn! Wi Peter I till alla våra pefterträdare 8c. 8c. Den store Guden, som vi phafva att tacka för vår varelse och vår krona, som alltid med sin vishet upplyst oss, och med sin gudomliga hjelp uppehållit oss, tillåter mig att se det Ryska folket såsom i framtiden kalladt till väldet öfver Europa. De europeiska nationerna, åtminstone största antalet utaf dem, befinna sig i ett tillstånd af ålderdom, c. c. De måste således lätt och utan tvifvel kunna öfvervinnas af ett ungt och nytt folk, när detta sednare hunnit till hela styrkan af dess utvext ... Jag har funnit Ryssland såsom en bäck, jag lemnar det efter mig såsom flod; mina efterträdare skola deraf göra ett stort hbaf, bestämdt att befrukta det utarmade Europa, och hvars vågor skola flöda öfver alla dammar, hvilka, utaf försvagade händer, kunna uppresas deremot; om allenast mina efterträdare förstå att gifva detta haf dess behöriga ledning m: m. ... så skall Europa bli underkufvadt.