Aftonbladet – 20 augusti 1849, sida 2

DEBATT I FRANSKA NATIONALFÖRSAMLINGEN OM ROMERSKA FRÅGAN DEN 6 OCH 7 AUGUSTI. Debatten öppnades genom interpellation af Arnaud (de YArrigge) en katholsk Montagnard af abbe Lacordaires skola, som arbetar för en innerlig allians emellan katholicismen och demokratien, och just på den grunden yrkar att påfvens verldsliga och andliga makt måtte itskiljas. Derjemte är Arnaud en allmänt aktad man, hvilkens allvarsamma utseende och värdiga hållning gjorde ett gynnsamt intryck på auditoriet; dock var utförandet ej så särdeles lyckadt. Innehållet af hans tal var hufvudsakligen följande: Såsom katholik och republikan uppfyller jag en ledsam pligt, då jag talar om kyrkoöfverhufvudets ställning, såsom verldslig furste i Rom, Folksuveränitetens princip och idten om politisk enhet och nationalitet strider icke emot katholicismen, utan kan fastmer utveckla sig under dennas skydd. Det på en gång katholska och republikanska Frankrike hade ett skönt kall att uppfylla i afseende på Italien. I dess ställe har det uppträdt fiendtligt mot folksuveräniten och nationaliteten i Italien och derigenom gifvit kyrkan sjelf ett dödligt slag. Jag vill icke undersöka betydelsen af den konstituerande församlingens votum, då den gaf sitt bifall till den romerska expeditionen. Så mycket är säkert, att om j haden sagt: Vi vilje störta den romerska republiken och återställa påfvens verldsliga herravälde i Romp, så skullen J icke hafva erhållit detta votum. Jag säger ingalunda, att regeringen velat bedraga nationalförsamlingen; den har missräknat sig sjelf. Den hoppades på det romerska folkets anda, och trodde att kamrarne sjelfva skulle restaurera Ppåfvemagten. Händelserna hafva visat. detta hopp vara falskt. Öfverallt hafva våra vapen rönt motstånd