Aftonbladet – 14 augusti 1849, sida 2

vallllcr Detraktaaue del lastimer sasom en noödvändighet att för ögonblicket understödja den af alla krafter; dock såg talaren sig föranlåten att förklara sig mot detta amangdemang, på det att man icke måilte synas ingå i någon förpligtelse att förändra skattesystemet. Vid omröstningen voterade ock den yttersta högern mot amangdemanget, men berget och centern derför, så att det antogs med betydande majoritet. Den 4 Aug. uppläste finansministern under allmän uppmärksamhet en proposition om återinförande af skatten på dryckesvaror, hvilkens afskaffande hotade att åstadkomma ett deficit i statsinkomsterna af 160 millioner årligen. Derjemte föreslog dock finansministern några förändringar i det hittills gällande beskattningssystemet för dryckesvaror, hvarigenom det skulle blifva billigare. Propositionen remitterades till budgetutskoltet. — Församlingen antog med 453 röster mot 65 den del af budgeLen, som handlar om de direkta skatterna. Guizot lärer hafva utsigt att blifva vald till Conseiller gånetral i departementet Calvados. Om presidenten Bonapartes tali Tours, hvarigenom han desavuerade hvarje tanke på statskuppen anmärker La Presse: Denna bestämda utsago och den otvetydiga artikeln i Monitören, som hela Frankrike får läsa, hafva betydelsen af ett verkligt faktum. Vi å vår sida kunna icke underlåta att förklara, det vi nu hyse det ovillkorligaste förtroende och den fullkomligaste säkerhet. Vårt! förtroende kunde göras vacklande, vårt lugn stördes under fruktan, att republikens president! skulle låta sig förledas af ingifvelser och rådslag, som icke ens kunde hållas hemliga. Derizenom att presidenten vid slutet af en bankett, såsom toast formligen förnyat sin ed af den 20 Dec., befästas detta förtroende. Vil tvifla icke, att det intryck, som vi känne, är! ganska allmänt., Gauthier de Rumilly har blifvit vald till statsråd i stället för Crepu, som afsagt sig förtroendet. Ett förberedande utskott har till nationalförsamlingen ingifvit betänkande, hvari bifall! tillstyrkes till den omnämnda begäran om åtals anställande mot representanterna Sommier och Richardet. Veteranen general Sourd har aflidit den 3 dennes. : Georges Duchesne, f. d. gerant för tidningen pPeuple; har blifvit dömd till 5 års fängelse l: och 6,000 fr. böter för diverse artiklar, som blifvit offentliggjorda den 9, 10 och 11 sistl.! Maj. Jean Journet, en af den Fourierska skolans ifrigaste lärjungar, har af korrektionspolisen blifvit dömd till 6 dagars fängelse för olofligt utdelande af tryckta skrifter på allmän väg. Amiral Lepredour har i Plata afslutat ett fördrag med Rosas och afsändt det till Paris för att ratificeras. Constitutionel och flera andra tidningar förklara ratifikationen för omöjlig, emedan fördraget är vida ofördelaktigare, än det, som år 1846 afslutades af Hood och förkastades af Frankrike, helst det, med förbiseende af den franska interventionens syfte, att skydda Montevideos oafhängighet, i art. 7 gaf Rosas rätt att anfalla Montevideo ochi erkände Oribe, Rosas kreatur, såsom Montevideos öfverhufvud; vidare bestämdes, att fransmännen skulle afväpnas före Rosas truppers aftåg, hvaremot ingen skadeersätltning och ingen fri skeppsfart på floderna var utverkad åt franska medborgare. Det berättas, att hertigen af Bordeaux skall. begifva sig till London för att emottaga besök af de mest betydande legitimister: således måhända en ny upplaga af den bekanta vallfarten till Beigrare-Square. TYSKLAND. Sedan det numera lyckats reaktionen i detta land att för tillfället besegra demokratpartiet, börjar den nu lida af inre tvedrägt. Preussen bar, som bekant är, förklarat att den icke anser centralmakten bestående, och denne, som varit ett stöd för det österrikiskt-bayerska intresset, har saknat krafter att uppträda mot! Preussens egenmäktiga framfärd. På revolutionen ville den icke stödja sig och den kunde så.edes icke annat än draga sig knotande tillbaka och afbida ett gynnsamt ögonblick, dål det åter kan göra sina fordringar gällande. Riksföreståndaren flyttade till Gastein, lät Preusj! sen undertrycka revolutionen och ådraga sigl allt det deraf uppkommande hat. När revolutionen var undertryckt och man icke längrel behöfde frukta att till den komma i en skefl ställning, dykade också centralmakten åter upp, utan att likväl ännu hafva visat mod att företaga något allvarligt mot Preussen. I frågan om österrikiska truppers inmarsch i Baden stoppade rikskrigsministern ett mer än hånjullt affärdande från prinsens af Preussen sida fickan; i afseende på kommendantens i riksästningen Rastatt trohetsed får det likaledes bero vid ouppfyllda fordringar, och slutligen i vapenstilleståndsfrågan låter man sig nöja med n kraftlös protest, utan att visa mod eller vilja att handla. Emellertid skall riksministeen nu göra anstalter att återvända till Frank-lurt och allt synes tyda på att konflikten snart kan komma till utbrott. Om centralmaktens nuvarande åsigter finnes j Deutsche Allg. Zeitung, som står på det så 1 callade stortyska, det vill i verkligheten säga, let österrikiskt-bajerska partiets ståndpunkt, n artikel, som börjar sålunda: S Mänchen den 31 Juli. Så vida vi äro välj underrättade skall erkehertig Johan påskynda sin återresa till Frankfurt i samma mån, som let lyckas de tyska regeringarne, hvilka ännu olifvit riket trogna, att träffa de förberedande! itgärder, som hon med dem anser lämpliga, S ör att låta centralmakten kraftigt uppträdals och gifva dess befallningar eftertryck. ( KRIGSTEATERN I UNGERN. 1 Ett berlinerblad berättar, att Komorns be-j: sättning, vid samma tid då Aces, Mocda och l! (