Aftonbladet – 13 augusti 1849, sida 2

nedigs eröfring, utfärda en amnesti på den bredaste bas för alla politiska tilldragelser i Italien. Den af minga tidningar utspridda underrättelsen, att Österrike vill tvinga Sardinien till en offoch defensivallians, är alldeles ogrundad; likaså påståendet att Piemont gjorde hårdnackadt anspråk på Parma och Piacenza: detta kunde destomindre vara förhållandet, som Österrike redan vid fredsunderhandlingarnes öppnande hade bestämdt förklarat, att grundvalen för dem måste blifva wienertraktatens bestämmelser om territorialförhållandena. : Konungen af Sardinien öppnade den 30 Juli kamrarnes session. Af det dervid hållna talet synes, att freden då ännu icke var afslutad. Konungen yttrade nemligen: Underhandlingarne med Österrike synas närma sig slutet. Så snart de äro slutade, skola mina ministrar meddela parlamentet fredsfördraget och öfverlemna åt dess bepröfvande den del, som tillkommer det att öfverlägga om. Jag uppmanar eder att vid denna öfverläggning låta det praktiska förståndet råda, såsom Italiens och Europas tillstånd kräfver. — — Våra förhållanden till de fremmande makterna äro i allmänhet vänskapliga, eller äro på väg att blifva det. Vi äro skyldiga tacksamhet åt Frankrike och England, som understödt oss med makten af sitt ord. För öfrigt bandlade throntalet om de nödiga inre reformerna, i synnerhet om en förbättrad organisation af krigsoch penningeväsendet. Grefve Montecucoli har frågat erkebiskopen i Milano om han ansåg jesuiterna böra bibehållas i lombardo-venetianska riket. Alla biskoparne och tre erkebiskopar i Österrike hafva förklarat sig derför. I bergstrakten mellan Gardasjön och Lago Maggiore husera röfvareband så vwildt, att knappt någon vecka förflyter utan en ordentlig fäktning mellan dem och österrikiska detachementer. Från Varese till Como drifves en djerf och stor smuggling. Enligt underrättelser öfver Triest, hade österrikarne natten emellan den 29 och 30 Juli börjat beskjuta Venedig med glödande kulor; dem staden svagt besvarat. Genom några maskerade mörsarebatterier på en lagun-ö skall det hafva lyckats de belägrande att antända staden på flera ställen. Storhertigen af Toscana har den 28 Juli hållit ett högtidligt intåg i Florens och dervid blifvit mottagen vid stadsporten af en ofantlig, skådelysten menniskomassa. Staden var präktigt dekorerad och om aftonen illuminerad — heter det. Garibaldi, som med sin lilla armå hållit sig på toscanskt område, har nu begifvit sig derifrån för att tåga till Rimini (vid Adriatiska hafvet). Under vägen skall han påträffat och totalt slagit en stark österrikisk kår. I Parma är förordning om ett tvångslån utfärdad. Jordegare och kapitalister skola lemna en femtedel, embetsmän m. fl. en tiondedel af sina inkomster. Från Rom saknas några vigtiga underrättelser. Äfven den sednast utnämnde franska polisprefekten har begärt afsked. — Förre ministern Mamiani har blifvit på ett groft sätt förvisad ur staden, vemedan en så inflytelserik man som han icke kunde få stanna der. Romarne hafva satt sig före att icke köpa eller begagna några franska varor, eller hafva umgänge med fransmän, så vidt det möjligen kan undvikas. — Påfliga generalvikarien kardinal Patrizi har kommit tillbaka till Rom. Lloyd meddelar den osannolika nyheten från Neapel af den 14 Juli, att en vidt utgrenad sammansvärjning mot påfvens lif blifvit upptäckt och tillintetgjord. Konungen af Neapel har utnämnt Siciliens återvinnare, general Filangieri, till hertig af Taormina, med en årlig inkomst af 12,000 dukater. Enligt bref från Turin till franska tidningen Stieele vill man i hela Italien icke höra talas om prestväldet; ora detta återställes, så blifva presterna mördade. De hemliga sällskapernai Italien ökas; ja, man skall använda socialismen till motståndsmedel och, om nödigt är, blifva protestant. TURKIET och EGYPTEN. Från Bosnien berättas, att upproret der griper mer och mer omkring sig. Visiren i Travnik hade uppbådat manskap, men turkarne hade icke inställt sig, så att han fåll ihop endast en handfull män att dermed understödja paschan i Bosnien, hvilken var instängd af insurgenterna i fästningen Bihac. En förfärlig eldsvåda har härjat i Alexandria. Den utbrast på en gång å fem eller sex ställen och gjorde skada för 40 millioner turkiska piaster. Bland annat uppbrann arsenalen med alla dess förråder. Äfven staden Seres är ödelagd af en eldsvåda, som utbröt natten mellan den 40 och 44 Juli. AMERIKA. För att hålla sitt löfte att skydda Mexikos gräns mot indianernas anfall, hafva Förenta Staterna utskickat ett detachement trupper mot Apacherna och den 34 Maj slagit en hop af 300 man, af hvilka 200 stupade, deribland den förnämste. höfdingen. Detta torde vara början till ett utrotningskrig mot Comancherne, Apacherne, Lipanerna och alla andra indianska stammar, som icke vilja låta de hvite i fred bemäktiga sig deras områden. Regermgen på Hayti har icke efterkommit öns handlandes begäran, att den skulle återtaga sin i år utfärdade monopol-lag. Men den har höjt priset på caffe från 27 till 29 dollars och bomullen från 28 till 30. Från Valparaiso har inskeppats till England californiskt guld till ett värde af 4!V, million dollars.