Aftonbladet – 13 augusti 1849, sida 2

NVP DA SMS AA MAGAR MN mycket att frukta i sin rygg. I alla händelser nödgas man, för att betrygga Wien, blotta Steyermark på trupper, och den magyarvänliga sinnesstämningen i denna provins låter förmoda, att med detta steg signalen till uppror vore gifven. Om det således är ungrarnes plan att infalla i de tyska arfläderna, så är tidpunkten dertill nu väl vald. Det är naturligt att Klapkas operationer icke kunna blifva utan inflytande på Haynaus rörelser. Atminstone skall Schlicks kår nödgas att återvända samma väg den kommit. Emedlertid har en dyrbar tid gått förlorad, hvilken af ungrarne blifvit skickligt begagnad till att organisera upproret i den österrikiska armåns rygg, hvarigenom det blir dem möjligt att afskära all tillförsel för fienden. De ungerska härförarne undvika alla afgörande slagtningar och visa tydligen, att det ingått i deras operationsplan att uthungra fienden, som så menlöst lupit i den utlagda snaran. Haynau har intagit och uppbrännt Csongrad. Enligt sednaste underrättelser, hade Haynau framträngt ända till det förskansade lägret vid Szegedin. I Siebenbörgen hade Läders efter en häftig strid tagit Rothemthurnpasset; Hermannstadt bade gifvit sig utan motstånd. Ungrarna hafva förskansat sig vid Reissmarkt, på vägen till Karlsburg. Om Paskiewitsch höres ingenting utom ryktet om en af Görgey vid Tokay vunnen fäktning. Den ryska generalen synes i nödtvungen overksamhet vänta på förstärkningar. Wienerbladens fabler om hans framträngande till Gross-Wardein och Debreczin förtjena intet afseende; man har genom erfarenheten lärt sig uppskatta deras rätta halt. Uti Nationalzeitung läses följande vidräkning med de ryska bulletinerna: För att kunna göra de ryska bulletinernas lögnaktighet rätt åskådlig, hafva vi gjort oss mödan att genomgå: och jemföra med hvarandra de hittills utkomna; 13 bulletinerna öfver krigstilldragelserna i Siebenbärgen. Enligt dessa skulle ungrarne blott i detta land hafva till ryssarne förlorat 71 kanoner och 15,800 döde, men ryssarne deremot inga kanoner och 203 döda och sårade. Vidare hafva Läders och Grotenhelm i trenne större och sex mindre fäktningar vunnit lysande segrar; fyra gånger underkufvat, tvenne gånger afväpnat och trenne gånger tuktat Szeklerlandet. Och trots alla dessa segrar äro Szeklerna nu i massa under vapen och angripa general Grotenhelm med öfvermakt, (enligt sednare bulletiners ordalydelse) vid Bistritz, samt general Läders vid Fogorasch, likaledes ,med öfvermalkt; tillspärra vägen till Herrmaanstadt och Klausenburg, nödga den ryska kåren att intaga en trängre operationskrets, och sätta den i sådant trångmål att Clam Gallas kår måst tillkallas, att i ilmarscher skynda den till hjelp; och slutligen hafva ungrarne, enligt sednast ingångne underrättelser, med en imposant makt inryckt i Moldau — . SCHWEIZ. Den förut omtalade sammankomsten af tyska flyktingar egde rum i Zärich den 29 Juli, men bivistades af så få, att ingenting dervid kunde uppgöras. Flyktingarne berömmas för sitt stilla och aktningsvärda uppförande. Många arbeta hos handtverkare eller bönder. Blott en enda, Max Speyer, har blifvit utvisad, emedan han nupphetsade de, badiska soldaternax i kantonen Luzern. . De hessiska soldater som hade öfverskridit schweiziska området och der blifvit qvarhållna i Bösingen, hafva den 30 Juli med gevär men utan ammunition, blifvit eskorterade tillbaka öfver gränsen. Frankrike har offieiellt tillkännagifvit för förbundsstyrelsen att det tillåter de politiska flyktingarne, som icke få vistas i Schweiz, att passera genom Frankrike när de vilja begifva sig till någon annan tillflyktsort; dock få de icke göra något uppehåll under vägen och deras destination skall vara utsatt i passet från vederbörande schweiziska myndighet. Vid Domo dOssola, på schweiziska gränsen, skall en österrikisk kår af 30,000 man vara sammandragen. Polisen i Basel hade lagt beslag på sju Jlådor, som medhades af tyska flyktingar. Vid andersökning befunnos de innehålla tyska riksförsamlingens arkiv, hvarför de utlemnats åt centralmaktens sändebud. Franska sändebu let Reinhardt skall hafva På sin regerings vägnar rådt förbundspresilenten att snart förlika sig med Tyskland, till hvad pris som helst, sagt honom att Schweiz icke hade något understöd af Frankrike att vänta och vidare yttrat att Frankrike ogerna såge den anbefallda beväpningen, emedan den:a onödigtvis skulle uppröra och gifva len revolutionära andan ny näring ellernytt hopp. Den 1 Augusti öppnades schweiziska förbundsförsamlingens session. Förbundsrådets berättelse om dess åtgärder i anledning af badiska revolutionen innehöll blott en berättelse om flyktingarnes tillströmmande samt deras mottagande. Der nämdes att badiska regerinsen hade yrkat fångarnes samt alla deras medhafda effekters utlemnande. Berättelsen slutade med uppmaning till församlingen att gilla appbådet af trupper och att utnämna befälhafvare för dem. Det förra skedde genom tystnad; det sednare följande dagen med den enighet, att general Dufour erhöll 116 röster bland 118. Till hans stabschef valdes, med 93 röster mot 23, öfverste Ziegler, från Zurich. En kommitt af 7 ledamöter tillsattes för att granska förbundsrådets berättelse och utlåta sig deröfver. ITALIEN. Le Constitutionnel innehåller, angående fredsunderhandlingarne mellan Österrike och Sardinien, en skrifvelse, som upplyser: att Österrike väl icke vill underkasta sig motpartens fardran af allmän amnect; åt Tamhardarne