OM DANVIKS DÅRHUS. Då den rättvisa uppmärksamhet, som en å dårhuset nyligen timad bedröflig tilldragelse tillvunnit sig, icke ensamt lärer grunda sig i känslan af medlidande för en olycklig medmenniska, utan äfven och förnämligast i en vida djupare och betydelsefullare bedröfvelse vid åtankan på en offentlig anstalt, bestämd att fortgående öfva barmhertighet åt de olyckliga, men genom omständigheternas tvång urståndsatt att annorlunda än ofullkomligt uppfylla sin bestämmelse, så har jag ansett mig icke böra lemna ett sådant tillfälle att arbeta för en god sak obegagnadt. Nämnde tvingande omständigheter äro icke uppdiktade nu för tillfället, jag har i tryck framställt dem redan flere gånger; synnerligen år 48357 och sednare år 4847 i Uppfordran