Aftonbladet – 8 augusti 1849, sida 3

(Insändt.) Bepröfvadt medel att bevara potatis från röta, såväl i åkern, som källaren. Den nu flere år allmänt gängse potatissjukan har väckt stort bekymmer, och mycket har blifvit skrifvit om sättet för dess förekommande, . utan att mig vetterligt någon hittills lyckats. Man tror sig derföre göra mången en tjenst, med att omnämna det sält, hvarpå potatisodlingen blifvit skött, så att, under dess begagnande, ingen skada rönts af sjukdomen, hvarken under växten eller förvaringen. Jag nyttjar för poiäter sanka madängar, med sådant affall, att de med fördel kunna odlas. De beredas sålunda: Genast efter höbergningen upplägges ett afloppsdike; tegar utstakas till 6 famnars bredd, med en famns dike emellan hvarje teg. Den för odling bestämda marken planeras och göres, med tillhjelp af dikesjorden och torfyen, jemn. Under vintern utföres gödsel till ungefär 460 lass på tunnlandet, helst af får eller svin, och då tjenlig väderlek om våren iniräffar, företages potäternas sättning, hvarmed så tillgår, att å tegen utmärkes land eller pyner till 47, alns bredd, med V, alns rum emellan hvarje, för gropen. Potäterna utläggas i 3 rader på hvarje land, hvarefter gödseln lägges på potäterne, som öfvertäckes med jorden från de lemnade mellanrummen, sedan jorden och torfyen uti dessa gån gar blifvit väl sönderhackad; och bör denna jordbetäckning vara tunn. När potatisståndet visar sig, pågropas de åter med försigtighet, och landet tillklappas varsamt, såväl ofvan, som å sidorna. Andra året, medan kälen är i jorden, sås hafre, som i den gödslade torfrötan blir utmärkt vacker och ger ymnig skörd. Under iakttagande att diken hållas väl Öppna, utföres 3:dje året gödsel, såsom förut är nämndt, och potäter planteras å nyo alldeles lika, och 4:de året besås fältet med hafra blandad med klöfver och thimotei, hvarefter vanlig åkerbult nyttjas, som drages af karlar, i bändelse marken är sank. Att potatiskålen svartnar i Augusti betyder intet, utan böra de stå till omkring den 20 September, då apptagningen sker på vanligt sätt; härvid är af yt.ersta vigt, att så väl vid upptagning, som transbort och inläggning i källaren, potäterna på det om;orgsfullaste vårdas, så att de icke blifva skafna, ty Jå infinner sig röta, samt att hvarje hög i källaren cke är öfver 2 alnar djup. Källaren tilltäppes icke på en gång, utan småningom, allt som kölden tilltager; och för att förekomma för stark värmeij binarne, anbringas s. k. lyckter af spjälar, en aln i fyrkant, och af minst 2 . alnars höjd, en eller flere i hvarje binge, allt efter de sednares storlek, och spjälarne så tätt intill hvarandra att potäterne iche kunna infalla. ih : På detta sätt har jog hvarje år fått minst 40:de kornet af potäter och hafre; och då mina grannar klagat öfver potäternes bortruttnande, såväl i åkern som källaren, har jag baft om våren de friskaste potäter man kunnat önska sig, utan att deribland finna en enda skadad. Genom den blifvande höskörden har jag fått, i ället för dålig madäng, en utan kostnad odiad bördig äng, som lätt sedan, under cirkulation, kan salt I j sas. P. i Augusti 1849. Jordbrukare i trakten ef Borås. —————ARREREA