Aftonbladet – 7 augusti 1849, sida 3

Tage NIHA VIS vAJvVIIB AR VARD (Insändt). Uti Aftonbladet MM 443 för den 22 sistl. Juni, äfvensom vidare i Stockholms Aftonpost MM 476. den 31 nästlidne Juli, har under rubrik: Landtstatens öde blifvit införd en insänd artikel, undertecknad Tjensteman vid Landtstaten, hvilken artikel påkallar några upplysningar för allmänhetens omdöme, angående behandlingen af den utaf Rikets Ständer vid 1823 års riksdag väckte och hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälde fråga, om reglering af Landtstatens tjenstemäns löningsyvilkor. Efter artikelns föranlelande skulle Kongl. Kammarkollegium och Kongl. Statskontoret, till hvilkas åtgärd frågan remitterades, först den 20 November 41835 hafva afgifvit underdånigt förslag i ämnet och, såsom orden lyda, af den beskaffenhet att, om det blifvit för Rikets Ständer framlagdt och vunnit de)ras godkännande, kollegiernes tillgörande haft den enkla påföljd, att Landtstatens tjenstemän blifvit förflyttade ur askan i elden, emedan förslaget obestridligen för de fleste innefattade bestämd löneförsämring, i stället för förbättring; hvaruppå f.ljer en framställning, som skulle, under de senaste 30 å 40 åren, andan hos kollegierne varit i åtskilliga hänseenden stämd emot Landtstaten. Rätta förhållandet härmed är likväl sådant, att Kongl. Kammarkollegium och Kongl. Statskontoret, sedan i följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning i skrifvelse den 24 September 4823, en fullständig utredning af Landtstaternes lönevilkor i allmänhet skett, den 40 Oktober 1828 afgåfvo underd. förslag till en nödig ansedd förbättring af Landtstatstjenstemännens löner, sig slutande å en föreslagen tillökning af icke mindre än 247,196 rdr 6 sk. 4 rst. banko; hvarvid kollegierne yttrade den åsigt, i afseende på ett projekteradt så betydligt anslag, att dervid borde i betraktande tagas, det ändamålet vore ett bland de vigtigaste, då länsstyrelserne i sjelfva verket omfatta de väsendtligatse delarne af rikets inre administration, beskattningen, uppbörden och redovisningen derför, allmänna ordningen och säkerheten samt ekonomien i landet, jemte vården och förvaltningen af kronans gods och egendomar, samt då statsinrätt-. ningen i dessa delar bufvudsakligast hvilar på kraft och verksamhet, nit och redlighet kos den tjenstemannapersonal, genom hvilken åtgärderne i dessa allmänna angelägenheter skola utföras och verkställas; hvarföre ock måste medgifvas, att Landtstatstjenstemännens befattningar äro till den grad maktpåliggande, att dessa tjenstemäns behöriga aflönande, så att de kunna ega det anseende, den utkomst och belöning, tjensterne böra medföra, icke må dragas i betänkande. Kongl. Maj:t täcktes ock vid dess nådiga proposition till rikets ständer angående Statsverkets tillstånd och behof af den 43 November 4828 öfverlemna berörde förslag, med förklarande, det Kongl. Maj:t ansåge sig ega fullkomliga skäl att, med åberopande af de derför fullständigt och väl utvecklade motiver, godkänna de hufvudgrunder, på hvilka samma förslag hvilade, och att för öfrigt i de leste delar gilla hvad deruti innefattades; dock funne Kongl. Maj:t några jemkningar deruti kunna och böra ega rum, ledande till förminskning uti omförmälde dryga anslags belopp, så att detsamma kunde nedsättas till 4353,123 rdr 32 sk. 44 rst. Rikets Ständers statsutskott, som häröfver afgaf utlåtande len 8 April 4829, yttrade, att vid anstäldt öfverslag f de tillgångar, som för riksstatens reglerande med säkerhet ansetts vara att påräkna, uiskottet funnit ig icke kunna till rikets ständers bifall anmäla alla le många, om än erforderlige, nya anslag, som vid len riksdagen blifvit begärda, och att utskottet deröre sett sig nödsakadt att vid pröfningen häraf iaktaga all möjlig inskränkning; men för att likväl beeda dem, som efter utskottets öfvertygelse vore i törsta behof af bättre lönvilkor, någon lönförhöjing, föreslog utskottet åtskillige partiella anslag för andsstaten, uppgående till 25,497 rdr 40 sk. 8 rst, vilket ock af rikets ständer godkändes samt af Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 Januari 1830 ill iakttagande meädelades vederbörande embetsverk. Härutaf. visar sig nogsamt halten och beskaffeneten af den insände artikeln, som för öfrigt jemäl innehåller: att landtstatens tjenstemän äro de nda, som icke kommit i åtnjulande af någon önförbältring, under det alla andra stater i sedvare åren blifvit med sådan ihågkomne; till velerläggning hvaraf likväl tjenar hvad artikelförfattaen sjelf uppgifver, att nemligen länsmanslönerne lifvit förhöjde, samt att vid 1844 års riksdag anlogos medel till förbättrande af de svagast lönade ronofogdars och häradsskrifvares vilkor och som, nligt kongl. brefyet den 2 Oktober 18435, utgjorde ,000 rdr; hvarförutan må tilläggas, att anslag i seare tid blifvit gjorde, dels till veduppköp för landsansli-, kontorsoch öfrige embetsrummen i länsreidenserne, hvilken kostnad förut i allmänhet bekotades af tjienstemännen, dels ock till tryckningskostaden för konungens befallningshafvandes embetskunörelser, som förut af tjenstemännen sjelfva måste estridas. 7 TSE