Aftonbladet – 7 augusti 1849, sida 2

är den ende, som kan verkliggöra edra ärelystna drömmar), så äro väl dessa bref värda hundratasen francs, eller hur? Och det är dock en lindrig bräck på de tvåhundratusen livres ränta, som utgör er förmögenhet. Men hvem skall bevisa mig att dessa hundra tusen francs? ... Ni har rätt, min herre; också är det i utbyte mot ett räntekontrakt på den unge Hector de Lusignans namn, som jag skall återlemna er dessa bref.n Och det är allt, min herre? Jag skall ännu begära af er barnets öfverlemnande till mig, hvilket jag skall låta uppfostra, tack vare hans lilla förmögenhet, långt ifrån dess moder, som ha glömt det, och dess fader, som ni har låtit förvisa.n Det är godt, min herre. Om jag hade ve tat, att det var för en så liten summa och en så obetydlig sak, som ni hade kommit hit, skulle jag ej hafva oroat mig så mycket. Emedlertid tillåter ni mig, att jag talar derom med min mor. Herr grefvel sade en betjent, i det han öppnade dörren.n ,Jag är ej hemma för någon, svarade Emanuel med otålighet. Det är herr grefvens syster, som önskar få tala med hr grefven. Bed henne komma sednare. Hon önskade nu genast ... Låt ej hindra er af mig, afbröt Paul. Men min syster kan ej få se er, min herre. Ni förstår väl nödvändigheten af att min syster ej skall få se er. Fullkomligt väl: men som det också är a! vigt för mig att ej lemna detta siott, förrin jag har afslutat den affär, som har fört mig hit, så tillåt mig att gå in i detta kabinett. Må vara, min herre, sade Emanuel, i det