Aftonbladet – 31 juli 1849, sida 2

att vårda socknens eller kommunens kyrkliga angelägenheter, hvarifrån vården om de verldsliga då svårligen kunnat afsöndras. Skottland, Gentve, Holland, och i en sednare tid England, hafva ärofullt utmärkt sig genom det sätt, hvarpå folkets sunda förstånd småningom vunnit sjelfständighet, oaktadt de gällande barbariska lagarne samt de förut rådande enväldenas eller fåväldenas egoism och bigotteri. Men det var puritanska Calvinister, som grundlade Nordamerikas mönsterstater, den tiden kända under namn af Nya England. Qväkarne, en annan från absolutism i kyrka och stat sträfvande sekt, sällade sig efteråt till dem, först såsom grannar, och slutligen såsom tolererade och bundsförvandter. Måhända kan man från Puritanernas vana vid de ytterligaste logiska konseqvenser uti den bibeltolkning, som gällde under reformationens första tidehvarf, härleda deras stränga och obetingade bruk af logiken vid ordnandet af samhällets verldsliga angelägenheter. Inom sekter, som ansågo hvar och en bland församlingens ledamöter befogad att predika och i predikningarne hufvudsakligen väntade bibeltolkning, var ock behofvet att ledigt kunna läsa bibeln allmänt, och med detsamma behofvet af folkskolor. I följd häraf grundlades sådana i Nya England samtidigt med sjelfva nybyggena. Ett af de förmånligast framstående dragen bland nordamerikane-na, så väl inom deras lagstiftande församlingar, som hos individuella filantroper, är också den omsorg, som ägnas åt undervisningsverken. Ingenstädes i verlden hafva dessa blifvit understödda med så rika statsanslag och så frikostiga enskilda donationer. MHvarken Oxford eller Cambridge, den gamla verldens yppigast försedda universiteter, kunna i detta hänseende mäta sig med Förenta Staternas. För att icke yttra detta som en allmän sats och utan bevis, skola vi häröfver låna några upplysningar ur en nyligen utkommen skrift a! en bekant europeisk vetenskapsman (4 second Visit to the United States of North America. By Sir Charles Lyell, F. R. S.); hans egenskap af engelsman fritager honom från misstankan att smickra broder Jonathan på John Bulls bekostnad. Man kunde trov — yttrar han — att i en demokrati, der allmänna rösträtten stiftar lag och beviljar anslag, skulle statens hägn om undervisningsverken inskränka sig till medlen för den allmänna folkundervisningen i läsa, skrifva och räkna. Men deta icke händelsen här. När årsanslagen till HöRd-, Amherstoch Williams-universiteterna begynte blifva otillräckliga för de vexande behofven af en mera framskriden samhällsbildning, gjordes genast nitiska bemödanden å statens sida att utvidga dessa läroverk. Enskilda donationer och testamenten strömmade under tiden till HarvardUniversity, somliga i verkligt storartad skala. — Sedan mitt förra besök vid det amerikanska Cambridge-University, bafva nya lärostolar Ider inrättats för Botanik, Komparatif anatomi Toch Kemi. Der fanns förut en talrik lärarepersonal för de Juridiska och Medicinska vetenskaperna samt Litteraturen i allmänhet; nyligen hade ännu en afdelning tillkommit för Ingeniörskonsten samt Fysikens, Mineralogiens och Geologiens tillämpning på slöjderna; och en enda mecenat, m:r Abbot Lawrence, som ländå är en gentleman i sina raskaste lefnadslår, har gjort en donation af icke mindre än I hundratusen dollars, till denna afdelnings unIderstöd. En af de nya lärostolarne intages af len bland Europas mest berömda Zoologer, Iprofessor Agassiz. En annan donation, till Isamma belopp som den nyssnämnda, eller om :1100,000 dollars, har förärats till universitetets -Jobservatorium, åt hvilket staten redan förut tlanskaffat ett dyrbart teleskop, af den kraft, att tl man dermed kunnat i stjernor upplösa det I stora molnet i Orion, och att observatoriets Hlastronom, m:r Bond, kunnat, samtidigt med en lobservator i England, m:r Lassell, upptäcka en ny måne hos Saturnus. ; Att samhället icke låter några smiaktiga I nyttighetsbetänkligheter råda vid sitt hägn om I vetenskaperna och lärdomen, ådagalägges för Å Å ee öfrigt genom det redan i Mars 1830 af den annars så sparsamma lagstiftningen i MassaI chusetts beviljade anslaget för den stora trigoInometriska, geologiska, botaniska och zoologiIlska undersökningen af staten; hvilken undersökning redan blifvit utförd, på ett sätt som motsvarat förtroendet., Jemför man för öfrigt grundsatserna hos de ledande männen i Massachusetts med dem som fordom röjde sig hos de icke Puritanska inbyggarne i de södra staterna, så inhemtar man, icke utan öfverraskning, att år 1724, då Virginien ännu saknade både boklådor och boktryckerier, funnos i Boston åtskilliga boklådor och fem boktryckerier: en jemnförelse, som gör så mycket mera heder åt Puritanerna .jsom moderlandet vid samma tid räknade e ; mindre än 34 grefskap, och deribland Lanca-Ishire, i hvilka icke fanns något boktryckeri. n! Lyell redovisar äfven för orsaken till de -!skefva föreställningar, som bildade Europter r under besök i Förenta Staterna, lätt göra sig lom det nordamerikanska samhällslifvet och dess , framtid, och hverföre detta missförstånd så o, ofta röjer sig just hos diplomaterna, för at a från dem öfvergå till Europas hof och högre sambällskretsar i allmänhet. Han hade i dett: hänseende ett upplysande samtal med England: förra sändebud i Washington, m:r Fox, hvilke han antecknat, och som äfven förtjenar att an sföras. Berättelsen derom lyder som följer: is! MVi språkade oförbehållsamt om de framtida ut se I sigterna för civilisationen i Nordamerika. M:r Fo hyste långt mindre sangviniska förboppningar häron r, län jag; men han tillstod, att fastän han hade vistat nså många år i landet, så kände hen föga eller inte lelaf de norra staterna, särdeles dem som utgöra Pu t, ritanismens hembygd, det så kallade New-England e-! När jag omnämnde hvilka framsteg jog märkt, efte mn! blott de fyra år, scm förflutit mellen mina begg rel besök derstädes: när jag uppräknade tillvexten 8 ET: dl alnar Anh anden lärnvarl Af FA LÅ