Aftonbladet – 30 juli 1849, sida 1

för hela resan mellan Stockholm och Götheborg äro tills vidare minskade med en tredjedel. UTRIEES. Med dagens post ankomna utländska tidningar gå från London till den 20, från Paris och Wien till den 21, samt från Hamburg, Stettin och Berlin till den 24 dennes. DANMARK. Ifrån Slesvig berättas, att en uppbådning under den 20 dennes utgått från krigsdepartementet till alla ogifte tjenstbare af äldre klasserna från och med 26 till och med 30 års ålder, att inställa sig till krigstjenstgöring. En stor del frivillige, hvilkas kapitulationstid nu upphört, skola ämna undandraga sig vidare tjenstgöring, emedan ingenting är stadgadt om deras pensionerande i händelse de blifva krymplingar, af Landsförsamlingen. Ståthållarskapet kar förordnat generalmajoren v. Krohn till guvernör öfver staden och fästningen Rendsborg. Kommendantskapen förblifva tills vidare såsom de äro. Fästningen blifver uteslutande besatt af slesvig-holsteinska trupper. Den del af belägringsartilleriet vid Fredericia, som icke fallit i danskarnes händer, hade ankommit till Rendsborg och skulle användas till bastionernas bestyckning. Högqvoarteret för slesvig-holsteinska armåten skulle komma att förläggas till Kiel eller Eckernföhrde. Ifrån Altona skrifves den 21 dennes, att ammunitionsvagnar och tross för bäjerska och hessiska kontingenterna hade ditkommit, på hemtransporten från krigsteatern, och att sachsarnes skulle följande dagen der genomtåga. Afven berättas, att generallöjtnant v. Bonin begärt sitt afsked ur preussisk tjenst, och att ifven flera af de i slesvig-holsteinska hären tjenånde preussiska officerare skulle följa exemplet. Ifrån Kiel skrifves samma dag, att till slesvigska interims-regeringen under vapenstille-! ståndet skulle blifvit kallade, af Preussen Adolph v. Moltke, af Danmark baron Karl von! Plessen och af England baron Blome, men att den förste och siste af desse afsagt sig. Afven berättas, att slesvig-holsteinska trupperna under Prittvitz öfverbefäl, af honom blifvit ställde! till ståthållareskapets disposition. SPANIEN. Kamrarna åtskiljdes den 45 dennes. Denl: nya tulltariffen hade den 12 blifvit bifallen af senaten med 94 röster mot 23. Redan 2700 flyktingar hade, i följd af denl utfärdade amnestien, återkommit till Spanien. FRANKRIKE. De legitimistiska tidningarne äro högst missnöjda med presidenten Bonapartes resor i departementerna. Så berättar t. ex. Gazette de France, med bitterhet, att man vid hans ankomst till Amiens nästan endast hört ropet: pLefve kejsaren! och knappast någonstädes ,Lefve republiken!, Presidenten, heter det vidare, skall hafva erhållit inbjudningar från flera andra städer; representanterna börja oroas öfver hvad som kan ske under deras frånvaro., Det legitimistiska partiet börjar synbarligen frukta för kejsaredömets proklamerande under nationalförsamlingens prorogationstid. Märkvärdigt är ock, att Dix Decembre, en slags Bonapartisk hoforgan, ej med ett ord söker skingra de farhågor, som uppstått genom presidentens resor och den hyllning, som han skördat. A andra sidan frukta legitimisterna äfven för orleanisterna, hvilka hafva nästan alla statsembeten i besittning, och fråga lärer verkligen vara om en koalition mellan den yttersta hösern och den yttersta venstern för att rösta emot nationalförsamlingens prorogation. Ryktesvis talades redan, såsom om ett faktum, om en allians mellan berget och den yttersta högern mot orleanister och napoleonister, hvilka vilja återställa kejsaredömet eller åtminstone få ett lifstidskonsulat. I väl underrättade kretsar försäkras, att inom kort en petitionsstorm skall organiseras öfver hela landet, som skulle gå derpå ut att låta hela folket genom direkt omröstning bestämma om Frankrikes regeringsform, Journal des Dåebats,, eljest försigtig i sina uttryck, talar om stagnation i rörelsen och förklarar den med följande ord: Man anar möjligheten af en mimsterförändring, ja till och med än vigtigare förändringar. Hvad ministeren beträffar, så vill den nödvändigt genomdrifva prorogationsplanen, emedan den önskar i lugn och hemlighet afgöra den romerska frågan, helst sedan nyligen en ny engelsk not ankommit, som ytterligare invecklat frågan. Denna diplomatiska not innehåller, om man får tro Estaffette protester emot det våld, som franska armåeen begår mot romerska folket i afseende på val af regeringsform, hvadan den engelska regeringer påyrkar frihet för romarne i detta afseende. ÅA andra sidan berättas, att franska regerinsen i en not till kabinettet i London klagat!! öfver den engelske konsulns beteende i Rom, emedan han under belägringen tagit öppet! parti mot fransmännen och äfven efter general Oudinots intåg i Rom icke upphört att visa de fiendtligaste tänkesätt mot occupationsarmåöen. I några departementer bilda sig hemliga sällI skaper, som söka utbreda idcen om skattevägran. ! Mndependence Belge berättar, att representanter fältväbeln Rattier icke blifvit häktad, a Gazette des Tribunaux uppgifvit, utan! pMffvit sänd med ett pass till England ötvålj; Dstende, så snart han blifvit igenkänd. National berättar, alt en alfvarsam städ aippstått emellan en bataljon mobilgarde, som olifvit sänd till Corsica för att ljgga i garnii son, och folket derstädes. Anledningen täll triden, som kostade flera soldater och invånare lifvet, skall vara, att några obetänksamma ord yttrades om republikens president. c Detta förarsade korsikanarne, hvilka, som be-!l a